Startsidan för AntikPrat !

AntikPrat » Möbler, speglar & belysning » Arkiver fram till 2010-mars-9 » Bidhuggare Eugen Höglund  

Författare Meddelande
MARIA
Skickat torsdag den 19 mars 2009 - 10.01:   

HAR TVÅ ÄLDRE STOLAR AV EUGEN HÖGLUND, NÅGON SOM KAN BERÄTTA NÅGOT OM HONOM. VAR OCH NÄR HAN VAR AKTIV.
BUH
Skickat fredag den 27 mars 2009 - 17.56:   

Artikeln tagen från boken
”Tusen år i Vetlanda” Sobers Förlag
Hälsningar Bengt Höglund son till Eugén.

Höglunds var störst i Sverige
Eugen Höglunds Bildhuggeriverkstad startade 1929. Då hade Eugen Höglund gått i skola hos skulptören och konstnären Carl Christiansson i Jönköping, där han lärde bildhuggeri, teckning och modellering. Som 17-åring var han med om att göra dödsmasker av avlidna personer, vilket var en vanlig uppgift i yrket på den tiden. När han vände åter till Vetlanda arbetade han först hos sin far, bildhuggaremästare K A Höglund, som drev möbelfabrik i Flugeby. K A Höglund hade lärt yrket som möbelsnickare och bildhuggare i Virserum, där han några år arbetade tillsammans med Adolf Jonsson, som sedermera flyttade till Stockholm och blev en känd skulptör både i Sverige och senare i Amerika. Efter åren i USA återvände Adolf Jonsson till Sverige och fick sitt sista vilorum på Nävelsjö kyrkogård.
Eugen Höglund, 98 år 1995, talar gärna om, när han i tidiga år sammanträffade med Adolf Jonsson i Stockholm. Adolf Jonsson var då berömd och tog ogärna emot besök. Anledningen till att Eugen Höglund fick tillfälle träffa honom var just att Eugens far och Adolf Jonsson tidigare varit arbetskamrater.
Hantverket har Eugen Höglund alltid hållit högt. Han var också aktiv mästare i sitt företag upp i 80-årsaldern. Rörelsen var på sin tid Sveriges största i sitt slag med ett 20-tal bildhuggare. Bildhuggeriverkstaden var inrymd i en särskild lokal i Eugen Höglunds dåvarande fastighet vid Missionsgatan. Från Eugen Höglunds Bildhuggeriverkstad levererades under årens lopp kvalificerade hantverksprodukter i mängd. Möbelstommarna kom från Markströms fabrik i Fars- torp och från Björnöström och Virserum. En stor del av arbetet gällde inredningar ti1l kyrkor runt om i landet. Tidigt knöts en kontakt med konstnär Birger Ekman, Stockholm, för bildskapandet.
Den verkliga glansperioden hos Höglunds inträffade mellan åren 1937 och 1950. Det mesta av det som producerades sålde Eugen Höglund själv under sina resor runt om i landet. Han var både mästare och försäljare ett stycke upp i 8o-årsåldern. Idag är mycket av det som skapades på Eugen Höglunds Bildhuggeriverkstad rariteter och betalas med höga priser. Det finns emellertid inte mycket plats över för något skapande inom den genren idag. Även om den Höglundska verkstaden vid Misssionsgatan för länge sedan ar borta, så kan man återvända till verkstadsmiljön i den hantverkslänga som finns i Forngården och påminnas om bildhuggarkonstens glansperiod i Vetlanda. Dit har Höglund donerat bildhuggarbänk, verktyg och en praktfull "kungsstol".
Som hantverkare var Eugen Höglund livligt engagerad i hantverksföreningen som numera går under namn av Småföretagarna. Under ett kvartssekel var han med i styrelsen. Han var också den förste som fick mästarbrev i föreningen.Till höjdpunkterna räknar han föreningens initiativ och ansvar för de tre Vetlandautställningarna 1932, 1945 och 1961. Vid utställningen 1945 var han bestyrelsens ordförande.
Eugen Höglund och hans bildhuggarkonst finns också dokumenterad i den serie filmer om gamla hantverkare i Vetlanda, som Samuel Fast på sin tid skapade. Filmerna finns nu på Vetlanda museum.
MARIA
Skickat söndag den 29 mars 2009 - 8.21:   

TACK, DET VAR INTRESSANT.