Startsidan för AntikPrat !

AntikPrat » Silver, guld, tenn & ädelstenar » Arkiver fram till 2011-januari-10 » Gaffel CG?  

Författare Meddelande
Qrts
Medlem
Användarnamn: Qrts

Meddelande nummer: 986
Registrerat: 8-2009
Skickat måndag den 29 november 2010 - 15.30:   

Så kan det gå. Min Gula Bok gick upp i sömmarna av flitigt användande och jag förde den för att bindas om till ett bokbinderi. På vägen hem snubblade jag på denna gaffel till överkomligt pris. Den har beteckningen G2 (1789) trepasset, St Erik och stämpeln C·G·?. I min gamla Upmark från 1925 finns naturligtvis inte smeden, kanske den finns in Gula Boken, men som sagt...Alltså vem är Stockholmssmeden?

Har någon dessutom en uppfattning över varför fattningen mellan mellan skaftet och tenarna ser ut som den gör och borde det åtgärdas, hur?
Gaffel
SStempeln
Oregistrerad gäst
Skickat måndag den 29 november 2010 - 15.57:   

Här kom jag just in lämpligt för ett kort ögonblick ...
En som passar in skulle kunna vara CGR = Carl Gideon Renander (1775-1819) i Stockholm, fast jag finner ingen av hans stämplar med punkter mellan bokstäverna.
Däremot har jag för mig att han tidigare noterats för skaft av just den modellen.
Han finns i "gula boken", men i den äldre (min från 1943) saknas han, precis som flera andra smeder med startår just runt de där åren.

Att ihopfästningen är som den är, beror väl på att det är en järngaffel som fästs till ett silverskaft - precis som för motsvarande knivar.
Hur man behandlar det tror jag att du rentav själv har tipsat om förut ...?!
SStempeln
Oregistrerad gäst
Skickat måndag den 29 november 2010 - 16.09:   

Jag kan tillägga, eftersom du inte just nu har boken i din hand:
Mycket talat för att det är en "ny" variant av Renanders namnstämplar. Från att ha varit helt "okänd" i gamla "silverbibeln" så har han ju i den nya begåvats med inte mindre än fyra olika stämplar - alla innehållande enbart initialerna (CGR) men i olika utförande.
Med tanke på att han var ganska produktiv, rätt länge, så kan han nog ha haft ytterligare en stämpel, nu med punkter i.
F.ö. tycks han aldrig ha utfört det ålagda mästerstycket; kallas fabrikör; och tillhörde inte ämbetet. Han har alltså inte efterlämnat några avtryck där.
SStempeln
Oregistrerad gäst
Skickat måndag den 29 november 2010 - 16.10:   

...
plus att utformningen av 2:an stämmer utmärkt med en av de Renanderska avbildningarna.
Qrts
Medlem
Användarnamn: Qrts

Meddelande nummer: 987
Registrerat: 8-2009
Skickat måndag den 29 november 2010 - 16.16:   

Tack SStempeln, jo jag har berättat hur man gör, men jag menade närmast "om" man borde göra något. Min undran är, att håller skaftet på att lossna eller skall det vara såsom det ser ut....lite mystiskt tycker jag....Det sitter hårt fast.

Ja min gula bok är ju i bokbinderiet just nu. Hur är det förresten med era Gula och Blå böcker. Hålls de ihop? Bokbindaren sade att det var en av de värsta skräparbeten han sett visavi inbundna böcker...att binda en bok så urruttet dåligt. Underligt att den hållit så länge som den gjort det....
Kha
Medlem
Användarnamn: Kha

Meddelande nummer: 301
Registrerat: 8-2009
Skickat måndag den 29 november 2010 - 17.15:   

Utan tvekan Renander. Vad jag vet är det bara han och Isac Trybom som tillverkade dessa skaft.
Har själv en nästan identisk av Trybom. Har sannolikt tillhört ett resebestick.
Ställ gaffeln i kokande vatten med skaftet ned. När sen hartsen blivit halvflytande så tryck ihop skaft och tenar. Rensa sen bort den harts som tryckts ut och vips, gaffeln är som ny efter 221 år.
SStempeln
Oregistrerad gäst
Skickat måndag den 29 november 2010 - 17.15:   

Jag har / har sett många bestick med sådan där "gegga" i ihopfästningen. Som du säger så sitter det rätt hårt. Det kanske inte är den ursprungliga, utan en senare, lite slarvigt gjord" ihopsättning med en för mig okänd massa. Kanske tog man för mycket "massa", och så blev det en ful skarv.
Jag har inte brytt mig om att åtgärda något, eftersom inget med detta utseende är något jag använder. Det "finns bara i samlingarna" :-O
Kanske någon annan här har erfarenhet av att ta isär och göra om liknande infästningar?

Du har rätt i att bokbindningen är väldigt vekt gjord. Den är för tjock och tung i förhållande till bindningen/pärmen/ryggen. Själv använder jag oftast ett bokstöd, när jag slår upp boken. Ett sådant som ser ut som ett utslaget "V".
Därmed viks den inte upp lika hårt, och man vrider den inte heller av misstag. Det är det enda tips jag har. Min bok är fräsch trots flitig användning.
Den blå är så mycket tunnare och lättare, att jag inte upplever samma problem med den.
Qrts
Medlem
Användarnamn: Qrts

Meddelande nummer: 989
Registrerat: 8-2009
Skickat måndag den 29 november 2010 - 17.35:   

Nu skall nog en bok hålla ihop utan något bokstöd tammef... Min Upmark är från 1925 och har inga spår av ett dylikt problem (bruten tygg)trots att slitage finns. SK*T arbete, usel kvalitet som bokbindaren sade.

Det var det, tack skall ni ha för uppgifterna. Jag skall kolla Gula boken när jag fått den tillbaka.