Startsidan för AntikPrat !

AntikPrat » Silver, guld, tenn & ädelstenar » Arkiver fram till 2011-januari-10 » Finhalt i silver  

Författare Meddelande
ellen
Oregistrerad gäst
Skickat onsdag den 8 december 2010 - 13.16:   

Jag har lite gamla svenska silversaker från typ 1800-talet och början av 1900-talet. Det finns ingen finhaltsstämpel på dem, vad var vanligt att det var för finhalt på den tiden? Tacksam för svar!
Les
Medlem
Användarnamn: Les

Meddelande nummer: 997
Registrerat: 9-2009
Skickat onsdag den 8 december 2010 - 13.21:   

Finns trepasstämpeln "kattfoten" eller den ovala importstämpeln med tre kronor (kontrollstämpeln) så är finhalten minst 830/1000.
susannew
Oregistrerad gäst
Skickat fredag den 10 december 2010 - 0.22:   

Vad var vanligast att man använde förr i tiden, innan man började ange finhalten?
Les
Medlem
Användarnamn: Les

Meddelande nummer: 998
Registrerat: 9-2009
Skickat fredag den 10 december 2010 - 1.40:   

Då angav man silverhalten (lödigheten) i lod.
16 lod motsvarade 1000/1000 eller 100 % silver. Var silverhalten 13 1/3 lod, så motsvarade det finhalten 833/1000. 13 1/4 lod blev 828/1000.
Man stämplade vanligen 12 L, 13 1/4 L etc.
Sylvia K
Oregistrerad gäst
Skickat lördag den 11 december 2010 - 18.54:   

För att få en exakt angivelse så delade man upp lodet i delar s k 18 grän. 1 lod rent silver har då lödligheten 16 x 18 = 288 grän, jämför guld.:-)
Sedan skilde man på finsilver och verksilver.:-)
Vill veta
Oregistrerad gäst
Skickat lördag den 11 december 2010 - 21.44:   

Om man kan dela upp lodet i så många delar, vad är, eller hur ser skillnaden ut på finsilver och verksilver?
Les
Medlem
Användarnamn: Les

Meddelande nummer: 999
Registrerat: 9-2009
Skickat söndag den 12 december 2010 - 1.45:   

Ellen ville veta hur man angav silverhalten förr i tiden. Då talade man inte om verksilver och finsilver och inte heller om sterlingsilver.
Finsilver är rent silver, nära 100 %. Det är för mjukt att bearbeta till något hållbart. Genom att legera finsilvret med 7,5 % koppar får man det som kallas sterlingsilver. Det är fortfarande ganska mjukt och användes mest till smycken och finare föremål (925/1000). I mindre utsträckning användes det till bestick, men man använder hellre en legering som är lite hårdare och som innehåller 17 % koppar. Legeringen innehåller då 83 % silver, finhalten 830/1000, och benämnes verksilver. Bestick i verksilver oxiderar lättare än likadana i sterlingsilver och får putsas oftare. Verksilver är något gulare än sterlingsilver och man brukar försilvra föremål för att skydda mot oxidering och få dem vita och fina. Försilvringen ger ett tunnt lager av finsilver som inte reagerar så lätt med svavelgaser i omgivningen. Det är därför svårt att se någon skillnad, man får göra en silvertest med salpetersyra.
Att tala om lod och grän i förhållande till finsilver och verksilver saknar mening, då de inte användes under samma tidsperiod.
Det kan tilläggas att lod och grän också var viktenheter som graverades i botten på föremål av silver för att ange hur mycket de vägde.
Sylvia K
Oregistrerad gäst
Skickat söndag den 12 december 2010 - 8.54:   

Ny rad med början "Sedan" betyder givtvis en senare tidsperiod. Men det kan du ju inte veta att jag menar varför jag förtydligar.
Silverlod finns förövrigt att köpa på clahs ohlson.:-)
Les
Medlem
Användarnamn: Les

Meddelande nummer: 1000
Registrerat: 9-2009
Skickat söndag den 12 december 2010 - 14.26:   

Nu för SylviaK in ännu en term, silverlod, som i grunden är besläktad med lödighet och att löda. Vid hopplödning av silverdetaljer använder man tråd eller tunn plåt av en silverlegering som har lägre smältpunkt än verksilver och sterlingsilver. Kallas också slaglod och slaglödning.

För att kort återgå till äldre tider, så fanns ytterligare en benämning på en silverlegering, silver med knapphalt. Det kallades underhaltigt silver med en lödighet av 13 lod, som ju blir 812,5/1000 mot minsta godkända 830/1000. Godkännande kunde man få ändå, bara man betalde dubbel stämpelavgift och det gällde från 1758 och faktiskt ända fram till 1913.
Qrts
Medlem
Användarnamn: Qrts

Meddelande nummer: 1012
Registrerat: 8-2009
Skickat söndag den 12 december 2010 - 15.44:   

Ännu mera fyr under pannan så soppan kokar ordentligt och reducerar. Det där med laglig halt och underhaltig halt är inte alls så entydigt som man skulle kunna tro. Det har varierat under tidens gång beroende på i vilket land man befinner sig.

Som sagt lod är egentligen en viktmått av en större enhet dvs. mark. 1 mark är 16 lod mao i moderna mått motsvarar 1 lod 13,16 gram. Inte heller detta är helt entydigt men det är en anna historia.

Man måste gå tillbaka i tiden och ända till 1489 då det började. Då stipulerades att silverhalten måste vara minst 14½ lod. Senare 1596 föll minimum till 14 lod för att ytterligare falla 1594 till 13½ lod med vissa undantag. 1689 föll det ytterligare till 13 lod. 1752 beslöts att halten skulle lyftas till 13¼ lod dvs. 828,1/1000 men man fick som Les säger använda 13 lod för dubbel stämpelavgift. Först 1912 beslöts i Sverige att minihalten inte får underskrida 830/1000 alltså 13,28 lod. Så är det i Sverige men i Tyskland har man nästan alltid godkänt 12.8 lod alltså 800/1000 och i Finland har minimihalten varit 813/1000 dvs, 13,008 lod eller 78,05 zolotnik. Detta ändrades i Finland till 830/1000 först 1972 och togs ibruk 1974. I EU-länderna är minimihalten sedan 1995 800/1000

Summa summarum, minimihalterna varierar från land till land och även tidpunkt. Ännu vill jag påpeka att lodets mindre enhet grän inte används i samband med halter uppgivna i lod.