Startsidan för AntikPrat !

AntikPrat » Silver, guld, tenn & ädelstenar » Arkiver fram till 2011-augusti-17 » Strösockersked från Holland  

Författare Meddelande
Kha
Medlem
Användarnamn: Kha

Meddelande nummer: 360
Registrerat: 8-2009
Skickat onsdag den 20 juli 2011 - 16.21:   

Nyligen köpt denna strösockersked på Tradera. Trodde innan jag fick hem den, att den var fransk med tanke på mästarstäpeln. Lejonstämpeln fanns inte med i säljannonsen då den sitter på på skopans insida. Skaftet är ganska kort i förhållande till den stora skopan och jag trodde kanske att den var sammansatt av två delar, men identisk mästarstämpel finns förutom på skaftet även på skopans insida.
Stämplarna är slagna efter 1814, men min bedömning är att skeden är något senare.
Kan någon förklara varför en typiskt fransk mästarstämpel hittas på en holländsk sked? Stämpeln med ett I/J skall väl tolkas som en importstämpel, men då återstår frågan om man i Frankrike tillverkade gods för export med enbart mästarstäpel. Eller kan det vara en holländsk mästare? Är det någon som i så fall vet vem?
Kha
Medlem
Användarnamn: Kha

Meddelande nummer: 361
Registrerat: 8-2009
Skickat onsdag den 20 juli 2011 - 17.51:   

Jag har kollat lite själv och funnit att det finns holländska mästare som använde denna typ av romboid stämpel, bl.a Diederik Lodewijk Bennewitz
i Amsterdam, 1819.
Jag har också kommit fram till att "J" stämpeln inte är en importstäpel utan årsstämpel för 1818. Så återstår om någon vet vem mästaren är?
Qrts
Medlem
Användarnamn: Qrts

Meddelande nummer: 1364
Registrerat: 8-2009
Skickat torsdag den 21 juli 2011 - 9.52:   

Det finns lite franskt i detta som du även konstaterat. Det franska kungadömet Holland gick i kvav iom Napoleons förlust i Leipzig 1813. I riket användes en viss fransk stämpling, det är en lång story... Märkena kvarstod dock sin tid till 1827.

Minervamärket med sitt A är kontrollmärket för Amsterdam 1814-1905. Årtalet är korrekt 1818 och smeden är ADR som är Adrien de Roever 1812-1833 i Amsterdam.

Ja det är ytterst sannolikt en sockerströsked, men det kunde även vara en skopa som man serverar inlagd frukt t.ex jordgubbar med. Det är svårt att säga med full säkerhet, för socker troligtvis.
Kha
Medlem
Användarnamn: Kha

Meddelande nummer: 362
Registrerat: 8-2009
Skickat torsdag den 21 juli 2011 - 10.40:   

Mycket tack för hjälpen Qrts!
Hose
Medlem
Användarnamn: Hose

Meddelande nummer: 1576
Registrerat: 8-2009
Skickat torsdag den 21 juli 2011 - 11.04:   

ah ha spændende.
Så lærte jeg også noget idag.
HHhh
Oregistrerad gäst
Skickat torsdag den 21 juli 2011 - 11.49:   

Har det stannat upp så bara en hjärnhalva styr hela dagen?
Skall du hålla kurs i hur man håller den lättjefulla hjärnhalvan på sträckbänken, på böljan den blå nu under resan?
I så fall kan man kanske bli hederskursmedlem?
(Bara det inte sammanfaller med kommande mässa för den vill jag inte missa. Där kommer den "rätta" halvan att slå runt.)
Les
Medlem
Användarnamn: Les

Meddelande nummer: 1542
Registrerat: 9-2009
Skickat fredag den 22 juli 2011 - 1.55:   

Jag ställer mig lite undrande till att bokstaven I skulle vara en årsbokstav för 1818. Årsbokstäverna 1816-1834 var skarpstämplade, vilket inte den här bokstaven är. Däremot fanns det en skattestämpel I (Inlandse) i följsam ram för äldre inhemskt tillverkade föremål. Den skiftade något i ramform från 1814 och framåt i tiden. Den senaste tagen i bruk 1906.
Det skulle betyda att det saknades en årtalsbeteckning och åldern får då sättas efter Adrien de Roevers stämpeltid.
Minervastämpeln ser inte heller ut som jag förväntar mig. Orsaken kan kanske vara att den är skadad och något A för Amsterdam ser jag inte. Tidigt 1800-tal var en turbulent tid i Nederländerna och stämplingen var kanske inte alltid på topp.
Kha
Medlem
Användarnamn: Kha

Meddelande nummer: 363
Registrerat: 8-2009
Skickat fredag den 22 juli 2011 - 10.26:   

Det verkar som om både skarp- som djupstämplar har använts under denna tid. Jag såg ett djupstämplat K för 1819 på en annan strösockersked från Amsterdam. Nu hittar jag naturligtvis inte den länken. Till skillnad från skattestämpeln så har årsstämpeln J en punkt efter sig. Jag är ganska övertygad om året 1818.
Minervastämpeln är ganska sliten.
Här kommer lite större stämplar.
Qrts
Medlem
Användarnamn: Qrts

Meddelande nummer: 1365
Registrerat: 8-2009
Skickat fredag den 22 juli 2011 - 11.21:   

Det är helt klart årsstämpeln för 1818. Den skall vara i en djupstämplad kontursköld. "Skattestämpeln I" Les nämner har en lite annorlunda sköld. Holländska årsstämplar har alltid en sköld, kontursköld till 1834 varefter den blir rund (A).
Dessutom användes I-stämpeln 1906-1953 då den avskrevs för att den i misstag ibland slogs på importerade föremål. I-stämpeln är dessutom inte en skattestämpel utan en stämpel som slogs på guld- och silverföremål gjorda i Holland med ogaranterad eller tvivelaktig halt. Detta förorsakade missförstånd. Adrien hade varit död i ganska många år när I-stämpeln togs ibruk. Jag kan tyvärr inte visa bilder för jag sitter på terassen i stugan med min laptop och utan skanner.

Minervastämpeln har ganska klart ett A i hjälmen men sliten är stämpeln.
Qrts
Medlem
Användarnamn: Qrts

Meddelande nummer: 1366
Registrerat: 8-2009
Skickat fredag den 22 juli 2011 - 11.31:   

Efter lite undersökningar har jag ändrat mig beträffande användningsområdet. Det är inte en strösockersked utan en skopa för bl.a. konserverad frukt eller därvid jämförbart när man inte vill ha lagen med utan den skall bli kvar i kärlet.
Kha
Medlem
Användarnamn: Kha

Meddelande nummer: 364
Registrerat: 8-2009
Skickat fredag den 22 juli 2011 - 12.11:   

Ja Qrts, din analys av användningsområde låter förnuftig. Skopans storlek är 7,4 X 6,4 cm och höjden ca 3,5 cm och prov visar att volymen är ca 1/2 dl. Skopan är invändigt förgylld, men detta kanske är gjort enbart i dekorativt syfte.
Här kommer lite jämförelser:
1. Den holländska skeden.
2. Jönköping 1826.
3. Paris 1818-1838.
4. Stockholm 1829.
5. Uddevalla 1816.
Hose
Medlem
Användarnamn: Hose

Meddelande nummer: 1588
Registrerat: 8-2009
Skickat fredag den 22 juli 2011 - 12.38:   

den indvendige forgyldning er fordi frugtsaft indeholder syre - som er agressiv overfor metallet. På samme måde som en saltske påvirkes.
Hose
Medlem
Användarnamn: Hose

Meddelande nummer: 1589
Registrerat: 8-2009
Skickat fredag den 22 juli 2011 - 12.41:   

se også på skaft den er beregnet til at stå i en skål. Som min sennepsske gør her.
Kha
Medlem
Användarnamn: Kha

Meddelande nummer: 365
Registrerat: 8-2009
Skickat fredag den 22 juli 2011 - 12.45:   

Helt rätt!