Startsidan för AntikPrat !

AntikPrat » Silver, guld, tenn & ädelstenar » Arkiver fram till 2012-januari-15 » (Åter)upptäckten av 1900-talets stämplar  

Författare Meddelande
SStempeln
Oregistrerad gäst
Skickat tisdag den 10 januari 2012 - 18.02:   

Ibland finns svaret på en fråga där man minst anar det. Ibland tror man inte ens att det finns just där. Jag har funnit ny kunskap på ett något oväntat ställe.

Vi vet ju att för tiden fram till 1912 så är det de utförliga "gula" och "blå" böckerna som gäller.

För tiden fr.o.m. 1913 så har vi Swedacs lista på nätet, men förstås också boken med i princip samma uppgifter, omfattande 1913-1987.
Riktigt samma är det inte, som vi snart ska få se.
Båda kanalerna är lika dåliga när det gäller startår före, men slutår efter, 1913. I de fallen måste man dubbelkolla med boken "1850-1912".
En annan brist är att det egentligen inte framgår exakt hur stämplarna ska se ut. Vi utgår bara från att standarden är versala bokstäver i rektangulär ram, fast även skarpstämplade bokstäver utan ram dyker upp.
Många stämplar innehåller bokstäver som är lite mindre än de andra. Det syns inte heller alltid i Swedacs listor.
Lika lite om det ska vara punkter eller inte.
Sådant som vi ju annars brukar säga är viktiga detaljer för bestämningen av en viss stämpel.

Nåväl, hur många vet att det finns äldre upplagor av dessa listor? Ingen?
Det finns! Jag har bara förpassat det till avdelningen "oanvändbart", eftersom en senare lista rimligen är bättre än en tidigare. På samma sätt som nätets lista för varje år blir allt mera utfylld, medan ett slut 1987 alltid är 1987.

Det finns en bok som rabblar upp alla stämplarna från 1913 till 1954. Till denna finns det sedan kompletteringslistor (eller åtminstone en lista, 1955-1963).
En dag fick jag för mig att "gräva", och att jämföra, och blev ganska förvånad.
De här publikationerna förklarar nämligen en hel del. T.ex.:

Man kan se exakt om stämplarna ska innehålla vissa bokstäver lägre eller högre, om det ska vara punkter emellan, och om det är mellanslag eller inte.
Man får mera utförliga namn-/firmauppgifter än i de modernare listorna. Det står vem som ligger bakom ett firmanamn.
Man får veta samtliga stämplingsorter, och åren för dessa, för ett visst företag.
Exempelvis CGH, som har betydligt flera stämplingsorter än det enda "Stockholm", som Swedac ger. Just deras orter finns nämnda i "1850-1913", men många andra firmor har gjort likadant.
Man får dessutom veta vilken stämplingsort de har, om det inte är samma som adressorten.

Det blir också lite begripligare i avseende på frågan om stämplingorterna. Vi har kanske alltför lättvindigt tänkt att alla orter som visats i listorna har varit igång ända sedan 1913, men så är det inte.
Det finns en "Förteckning över orter, där kontrollstämplingsförrättare finnes förordnad" (= alla aktuella 1954), och avbildningar - men på den bild-listan ser man tydligt att ett antal orter har tillkommit. De har nämligen placerats utanför den ursprungliga bokstavsordningen. "Grund"-bild-listan har gammalstavning på vissa orter, vilket inte texten har.
På så sätt ser man att det finns en förklaring till att en del tillverkare kan ha bytt stämplingsort.
Flera orter vi idag tycker är självklara saknas vid någon tidpunkt. Det är inte ens säkert att orter som hade stämplar för länge sedan har haft det hela tiden därefter.

Många fall, där adressort och stämplingsort skiljer sig är ganska självklara, t.ex. där boende i Huskvarna, Tyringe, Mölndal och Grythyttan stämplar i Jönköping, Hässleholm, Göteborg, respektive Filipstad.
Andra är mera förvånande: En i Drevviken stämplar i Stockholm, liksom flera stycken från mellersta Norrland. De har alla minst tio närmare belägna stämplingsorter. En från Hagfors stämplar i Karlstad, o.s.v.

Det var som en ny uppenbarelse att bläddra i det här. Man ska inte förakta utrangerat material!

Med anledning av detta letade jag fram några gamla exempel på frågor, som nu framstår som begripligare.
SStempeln
Oregistrerad gäst
Skickat tisdag den 10 januari 2012 - 18.02:   

1. Arkiver fram till 2010-februari-28 = "Vem är/var Lisa Andersson?", lyft den 18 december 2009:

Lisa Anderson (LA) var verksam i Fellingsbro 1949-1987. Det antogs givetvis att det (1968) stämplade A:et var Arbogas, eftersom staden inte är alltför avlägsen från Fellingsbro.
Nu kan vi konstatera att Arboga verkligen är rätt stämplingsort, åtminstone t.o.m. 1963. Säkert också därefter, eftersom Fellingsbro inte uppträder med egen ortsstämpel.

2. Arkiver fram till 2011-september-16 = "Hjälp att identifiera silversked", lyft den 22 augusti 2011:

Här diskuterades en möjlig "BC", med adress Gnesta. I just det fallet tror jag fortfarande att det inte står BC, utan hellre SC, vilket helt och hållet förklarar Stockholmsstämpeln, och passar in på årsstämpeln (1963).
Frågan var om en Gnestafirma verkligen skulle stämpla i Stockholm, och inte i det mera närbelägna Södertälje.
Nu är svaret: Jodå, Bertil Carlsson / Gnesta Guldsmedsaffär (BC) stämplade 1922-1961 i Södertälje!

3. Arkiver fram till 2010-februari-28 = "Silverstämpel", lyft den 9 februari 2010:

Här förbryllades vi en aning över varför "LJU", tillhörigt "Silverskatan Ljungqvist", i värmländska Brunskog, hade en Stockholmstämpel på föremålet (1984).

Les konstaterade: "Joy Ljungqvist bor i skogen i Värmland och får sända sina saker till Stockholm för kontrollstämpling", och skrev vidare:
"Å andra sidan så är det inte kontrollorganet som stämplar orten utan silversmeden, vilket gör mig lite förvirrad. Kan han ha suttit i Stockholm och snott ihop vad det nu är?"

Det kanske stämmer, men med tanke på de allt flera ortsstämplar som numera registreras, så tror jag inte att det var den verkliga förklaringen.

Janne menade:
"En möjlighet är att han tagit fel stadstämpel i hastigheten. Hans normala stämpelort var Karlstad. Men vid tillverkning för andra företag slogs Stockholms stadstämpel plus en namnstämpel för ett stockholmsföretag in, och i hastigheten tog han helt enkelt fel stadstämpel eller namnstämpel ..."

I det här fallet har vi förbisett en sak. Denna Ljungqvist, för det är en hon, registrerade "LJU" 1981 så här: "Silverskatan, E-B Ljungqvist, Lövholmsvägen 65, Stockholm".
Det är då ganska troligt att hon 1984 fortfarande var i Stockholm.
Swedacs register (på nätet) berättar inget om tidigare adresser - bara den senaste. Jag fann den gamla uppgiften i boken "1913-1987".
Till Brunskog flyttade hon inte förrän c:a 2009, och har f.ö. även (haft) en adress i likaledes värmländska Sunne.
Beträffande namnet så är det "Joy Eva-Britt Ljungqvist", vilket förklarar både 1981 års registrering och uppgiften, som Les fann.
Huruvida hon numera använder Stockholms, Karlstads, eller någon annan orts stämpel, har jag tyvärr inte en aning om.
SStempeln
Oregistrerad gäst
Skickat tisdag den 10 januari 2012 - 18.03:   

Antagligen kommer någon nu att säga detsamma som en viss "XXX" här skrev förra året:
" ... ibland önskar man att det fanns ... någon sorts automatik knäpptes på.
Jag sände min moster hit för länge sedan, hon hade en gammal bucklig sked av den kände silversmeden Al Packa som hon undrade över.
Fallet var ju enkelt, och redan samma dag lät moster den mycket nötta och konstlösa skeden landa i soppåsen.
Men långt, långt efter att soporna var tömda ... pågick diskussionen ... på AP. En entusiastisk och påläst "stämpelnisse" rullade ståndaktigt ut sina väldiga ordmattor om skeden ...
Här skulle man kunna önska att en insikt om att -nu räcker det- skulle infinna sig hos stämpelnissen, case closed - så att säga".

Jag förmodar att fallet är helt påhittat eftersom jag inte alls minns någon mosters fråga om Al Packa. Inte vet jag heller om det är jag som åsyftas, men det är möjligt.
Till denne "XXX" vill jag bara säga att "stämpelnissarnas" diskussioner här inte i första hand är till för att besvara frågor från mostrar och andra, som vill veta värdet på sina föremål.
Här finns det de som har ett helt annat intresse av sakerna. Det kan mycket väl vara så att den i och för sig ointressanta skeden har detaljer, som i våra ögon har att mycket större intresse än värdet. Väl värda att fortsätta diskutera. De "gamla" frågorna tas inte nödvändigtvis upp för att tillfredsställa frågeställaren, utan för att "stämpelnissarna" själva är intresserade.

Det händer inte så sällan att någon ställer sin fråga, får ett eller flera snabba, men felaktiga, svar - och försvinner ut i det blå.
Senare kommer någon med det rätta svaret, och hoppas att frågeställaren ser det.
Emellanåt händer det faktiskt också. Det vet man aldrig i förväg.

Men ... om jag hittade och fick läsa "Al Packa"-exemplet så skulle jag kanske hålla med "XXX" ...
Les
Medlem
Användarnamn: Les

Meddelande nummer: 1777
Registrerat: 9-2009
Skickat onsdag den 11 januari 2012 - 1.45:   

Intressant! Boken 1913-1987 lämnade ett glapp efter sig till dess Swedacs nätregister blev tillgängligt. Då kunde man från Statens Provnings- och Forskningsinstitut AB, mot betalning, beställa ändringslisor. Jag har bara en och den är utskriven den 26 februari 2002.
Eftersom jag var mest intresserad av äldre silver, köpte jag aldrig fler ändringslistor.