Startsidan för AntikPrat !

AntikPrat » Silver, guld, tenn & ädelstenar » Arkiver fram till 2012-mars-31 » Svisselering contra tremblering  

Författare Meddelande
Les
Medlem
Användarnamn: Les

Meddelande nummer: 1867
Registrerat: 9-2009
Skickat måndag den 12 mars 2012 - 1.23:   

I tråden ”Silverbägare” har utförandet av en inskription dryftats utförligt.
Den antyddes först vara en prickgravering, sedan svisselering, trambolering eller tremblering. Eftersom inskriptionen utförts med en stickel kan man stryka ordet prickgravering och då återstår de andra orden. Men vilket är rätt?
Varför och när användes de olika orden och varför har en yrkesman inte hört ordet svisselering?
Jag skall försöka att få ordning på ordvalen.

Alla är rätt och man kan faktiskt tillfoga ytterligare ett ord för samma sak, fräckling, som ju också nämnts.
Hur hänger det här ihop?
Under barocken smyckade man bägare genom att gravera en zigzagdekor med en stickel som fördes framåt med en vaggande rörelse. Genom att ändra vinkeln kunde man få ett tätare eller glesare mönster. Stickeln kallades då svisselerstickel och kunde t.ex. vara en flackstickel eller en bollstickel. Tekniken kallades svisselering. Åldermansrankor gjordes med en s.k. svisselerstickel.
När man beskriver dekoren på barockbägare talar man om svisselerad dekor.

Under rokokon byttes den tekniken ut och man använde istället skrodning för att forma de invecklade oregelbundna rokokodekorerna. När man skrodade, använde man punsar med olika spetsformer för att slå en fördjupning i silverytan med en hammare. Genom att föra punsen framåt inför nästa anslag får man ett ny fördjupning, men här kan man till skillnad från ett stickelspår urskilja de olika slagen i spåret.

Svisseleringen förblev inte en bortglömd teknik efter rokokotiden, men man talade nu istället om trambolering eller tremblering och därför säger man att senare föremål är tremblerade och tremblering är också det enda ord som den tidigare nämnde Hugo Lundgren i sin bok ”Handbok för guldsmeder” använder för den tekniken.
Ordet ”trambolering” verkar inte användas lika frekvent som ”tremblering” men i ”Svenskt silversmide 1520-1850” del III av Hernmarck, Andrén och Bengtsson, utgåva 1945, har Bengt Bengtsson i sitt avsnitt om ”Äldre guldsmedsteknik” på s.249, bara använt ordet ”trambolering” för att med stickel gravera zigzaglinjer.

Fräckling då? Fräckling utföres på samma sätt som svisselering och tremblering, men ordet har istället använts av tenngjutare och när man talar om en fräcklad dekor, har det uteslutande varit tal om dekor på tenn.
I auktionshusens beskrivningar av olika objekt har man uppenbarligen valt att knyta ordvalet till föremålets ålder, en 1700-talsbägare har svisselerad dekor medan en 1800-talsbägare med samma dekor har beskrivits som tremblerad.
Hur intressant det än är, har jag inte efterforskat den etymologiska bakgrunden till de nämnda orden.

En silver- eller guldsmed behöver inte nödvändigtvis vara intresserad av antikt silver och följa med i auktionsbeskrivningar. Därför kan ordet svisselering mycket väl vara okänt!
för mycket
Oregistrerad gäst
Skickat måndag den 12 mars 2012 - 17.03:   

Under barocken smyckade man inte bara med zigzagdekor. Berodde väl på vilket lands barock man strävade att efterliknade.
Hette det något annat om man tillexempel var inspirerad av den Italienska barocken?
såhärärdet
Oregistrerad gäst
Skickat tisdag den 13 mars 2012 - 16.26:   

Les har rätt i att graveringsmetoden har dryftats till fullo i den förra tråden, men har
ändå lagt ner ytterligare möda på att skapa ordning på all insamlad fakta.

För att inte vilseleda Googlare och AP läsare fodras det en förklaring för ordet skrodning.
Skrodning är ingen ersättning för tremblering, utan en metod för, man kan kalla det "skissning" av konturerna innan ciselering, där arbetsstycket, fastsatt i beck, för att slås med punsar. Jo, det har säkert slagits rankor, men i huvudsak användes tekniken till uppbyggnad av mönster.

Metoden att slå rankor förekom inte bara under rokokon, utan långt in på 1900-talet, och då på bland annat bägare, där både övre och fotdickeln var försett med rankor.

När det gäller namnen på de olika metoderna för gravering som Les nämner, får man hålla i minnet, att alla använde samma verktyg, nämligen flackstickeln, som lämnar det typiska "prickmönstret" medan bollstickeln lämnar ett mer rundat avtryck.

Oavsett vad auktionshusen väljer att benämna "prickmönstret" är ändå tremblering det som bäst beskriver gravyren, tremble(eng.darra)
vidi
Oregistrerad gäst
Skickat tisdag den 13 mars 2012 - 16.58:   

Kan härledas ur latinets tremulus, dallrande.