Startsidan för AntikPrat !

AntikPrat » Silver, guld, tenn & ädelstenar » Arkiver fram till 2012-juli-15 » Et mærkeligt (forkert) stempel  

Författare Meddelande
Hose
Medlem
Användarnamn: Hose

Meddelande nummer: 2161
Registrerat: 8-2009
Skickat tisdag den 19 juni 2012 - 18.17:   

Dansk standard er 4 stempler mester, guardein, by og måned. Og det er der på denne ske. Men mester kunne jeg ikke finde??

Sagen er at vi har fiskenes tegn 18/2 til 20/3 - dernæst IW over 1746 - så Christopher Fabritius og endelig København 1760.
Vi ved at ske er stemplet i København 1760, men mester er ikke i bogen.
Men han er i Næstved for det er Jonas Wulf født i Næstved 1696. Han etableres måske 1724. I 1734vanmoder han om skattefrihed på grund af dårlig økonomi. Manglende næring - hvilket betyder at han ikke har arbejde.
Han dør 1779.
Vi har altså et eksempel på en Næstved ske som er stemplet i København. Der er 81 km mellem de to byer. I 1760 har det været en afstand på 3 til 4 dages rejse. Gad vide hvorfor man har gjort den ulejlighed? Vi ved ikke, men tankerne kan flyve.
Lllölja
Oregistrerad gäst
Skickat tisdag den 19 juni 2012 - 19.43:   

Tänk vilket tur att vi har stämplar, vad skulle vi sysselsätta oss med utan dom??????????
brh
Oregistrerad gäst
Skickat tisdag den 19 juni 2012 - 22.04:   

I Danska silverstämplar del 2 Politikens Förlag Köpenhamn 1982 omnäms Efterstämpling i Köpenhamn av silver från de större provinsstäderna under andra halvan av 1700-talet. Exempel från Köge, Helsingör, Kalundborg och Nestved. Full Köpenhamskontroll mästarstämpel och stadsstämpel 5 stämplar.
Hose
Medlem
Användarnamn: Hose

Meddelande nummer: 2164
Registrerat: 8-2009
Skickat tisdag den 19 juni 2012 - 23.35:   

ja jeg har tænkt på om han har lavet ske i 1746. Sat mesterstempel og senere eftersemplet.
Der er gengivet flere af hans stempler, også med sene årstal.
Det er naturligvis en mulighed.
Les
Medlem
Användarnamn: Les

Meddelande nummer: 2015
Registrerat: 9-2009
Skickat onsdag den 20 juni 2012 - 0.36:   

Något stämmer inte!
Förvisso var den nämnde Christopher Fabricius møntguardein 1760, men det är inte hans stämpel, det är sonens Fredrik Fabricius stämpel på skeden och han blev inte stadsguardein förrän 1787. Han stämplade dock i faderns ämbete redan 1767. Oklart om det var med sin stämpel eller faderns. Han stämplade dock, enligt Bøje, inte redan 1760 med sin stämpel.
Jonas Wulfs stämpel avviker från skedstämpeln utom i ramformen. Om vi ser till innehållet är det lika troligt, eller troligare, att stämpeln tillhört Just Christensen Winther i Köpenhamn som fick borgerskap 1742, död 1770 varefter änkan stämplade till 1786.
Under en smeds stämpeltid inte bara slits stämplarna, utan de byts ut mot nya, kanske modernare stämplar med något annorlunda utseende. Alla ändringar finns inte redovisade.
Winther har t.ex. seriffer på sina bokstäver, det har inte Wulf.
Man vet att Winther ändrade årtalet i sin stämpel efterhand, om än inte varje år. Varför är det så stor skillnad mellan årtalen på namnstämpel och bystämpel som 14 år? Varför finns fel Fabricius på skeden?
Les
Medlem
Användarnamn: Les

Meddelande nummer: 2016
Registrerat: 9-2009
Skickat onsdag den 20 juni 2012 - 1.11:   

Vid en närmare undersökning av den stämpel IW för Winther som jag refererade till, finner man att den inte längre tillskrives Winther i den senare upplagan av "Danske sølvmærkerver" utan istället Wulf. Hur Winthers stämpel ser ut framgår inte!
Tillbaka på ruta 1!
Dessutom skall man inte lita till bara en bok. I senare upplagor av "Danske sølvmærker" har man stuvat om guardeinstämplarna så att den stämpel som tidigare tillskrevs sonen Fredrik istället tillskrives fadern Christopher Fabricius.
Det förra inlägget var fullständigt meningslöst, bortsett från frågan om skillnaden mellan årtalen.
Plötsligt blev Lllöjas inlägg 19:43 väldigt träffande.........
Hose
Medlem
Användarnamn: Hose

Meddelande nummer: 2165
Registrerat: 8-2009
Skickat onsdag den 20 juni 2012 - 5.50:   

Godmorgen LES
Ja de snyder :-)

I princippet skulle sølvsmed skifte stempel hvert år. Om de gjorde det? Formentlig fulgte de forskrifterne så meget som muligt.
Vi kender ikke omfang af efterstempling, måske det skete i langt større omfang end vi forestiller os. Når jeg ser et stempel som ovenstående - så er mit resonnement at sølvsmed genbruger sit stempel år efter år. Den anden mulighed er efterstempling. I en sag med Næstved er det absolut en mulighed. Jeg kan slet ikke forestille mig effekten af datidens transport.

Det er klart, at samtlige eksemplarer af en mesters stempler slet ikke er kendte. De har måske efterlevet forskriften om 1 stempel/år - og deres arbejder ligger rundt om i landet. De arbejder som har overlevet. En livstid har resulteret i mange stykker som idag er recyclet et antal gange.
Lllölja
Oregistrerad gäst
Skickat onsdag den 20 juni 2012 - 12.59:   

Man är väl lite avundsjuk på allt arbete som stämpla frambringar. Jag har haft "stämpla" i många år och inte kollat dom.
Det är för mig bättre om föremålet borgar för "bra" utan att försöka tyda någon stämpel. Man har inte den energin som vissa andra och det står jag för.
Lllölja
Oregistrerad gäst
Skickat onsdag den 20 juni 2012 - 15.51:   

Det finns föremål som är kul, vackra och stämplar.
Och ibland kan dessa tre parametrar sammanfalla.