Startsidan för AntikPrat !

AntikPrat » Silver, guld, tenn & ädelstenar » Arkiver fram till 2012-juli-15 » Kan man veta den faktiska tillverkaren?  

Författare Meddelande
Tomas1346
Oregistrerad gäst
Skickat tisdag den 3 juli 2012 - 11.19:   

Hej

Jag har en silverbägare och har genom lite efterforskning kunnat tyda alla stämplar. Jag har kunnat identifiera en mästarstämpel, en årsstämpel (1749), en stadsstämpel och en åldermansranka.

Nu är jag lite nyfiken, då jag läste att mästarstämpeln endast visar i vilken mästares verkstad föremålet är tillverkat. Går det att på något sätt veta om det är guldsmedsmästaren själv eller någon av hans gesäller som tillverkat föremålet genom stämplar, märken eller annat?

Hälsningar
Tomas
SStempel n
Oregistrerad gäst
Skickat tisdag den 3 juli 2012 - 11.54:   

I regel inte.
I den mån man hade gesäller, o.s.v., så var det i stor utsträckning de som faktiskt tillverkade en hel del - under mästarens överinseende, förstås. Någon egen stämpel fick de dock inte använda.
Det brukar inte ens gå att skilja ut om t.ex. änkan har "stämplat", eftersom man sällan ändrade stämpeln efter makens död. Under den perioden kan man dock räkna med att det allt som oftast var gesäller som utförde tillverkningen, och inte änkan, som i ganska få fall var tillräckligt kunnig.
Det handlade ju mera om tillståndet, så att säga.

Det finns några fåtaliga exempel där det finns dubbla stämplar. Ett exempel är i Borås, där Carl Lindströms änkas gesäller slog egna stämplar i tillägg till Lindströms.

I några fall har änkan använt en annorlunda stämpel. I övrigt får man utgå från årtalen.

I andra länder (t.ex. England) samt i senare tid, finns det exempel på stämplar som avser vilken person som "tillverkat".
Både GAB:s och C G Hallbergs föremål kan ha sådana.

Men ... det kan säkert finnas undantag, som bekräftar regeln ...
SStempel n
Oregistrerad gäst
Skickat tisdag den 3 juli 2012 - 11.58:   

PS.
Går du längre fram i tiden - från mitten av 1800-talet - blir det ännu mera problematiskt. Efter att den s.k. fullmaktsstämplingen infördes går det ju inte alls att veta om den som stämplat överhuvudtaget har lagt någon hand vid föremålet.
Du kan läsa vad som skrivits i detta ämne, genom att söka på "Nyckelordssökning": "fullmaktsstämpling".
Kha
Medlem
Användarnamn: Kha

Meddelande nummer: 565
Registrerat: 8-2009
Skickat tisdag den 3 juli 2012 - 12.47:   

Hade du varit lite generösare med uppgifter och kanske bilder så hade vi kanske kunnat diskutera utifrån just din bägare. Nu blir svaret mer generellt.
Tekniskt sett är det extremt sällsynt att något annat än guldsmedsmästarens stämpel finns på föremål i Sverige. Detta oberoende om mästaren själv tillverkat föremålet, någon anställd eller en gesäll. Jag pratar nu inte om modern tid. Vidare måste nog konstateras att vid viss tillverkning så är flera personer inblandade. Gesällen är således inblandad i ett eller flera moment i tillverkningen. Dessutom måste det även vara skillnad mellan gesäll och gesäll. Vissa är nybörjare, andra har kanske arbetat i yrket i flera år och då kanske i stort utlärd.
I vissa fall har änkan drivit verkstaden vidare efter makens död. Man har då stämplat med mästarens stämpel och i något fall kan man då se att gesällen stämplat med egen stämpel. Ända exempelet på detta, som jag så där i rappet kan komma på, är Carl Lindströms änka i Borås där gesällerna Anders Bäck, C.C Carlén och P.E Lönbergs stämplar kan hittas vid sidan om Lindströms. (Se bild nedan). Som en parentes kan nämnas att inom tenngjuteriet ses ibland en s.k änkebalk i den avlidne mästarens stämpel då änkan fortsatt med verksamheten. Detta har jag inte träffat på inom silversmidet.
En annan faktor är också verkstadens storlek. Tittar vi på de stora "verkstäderna" i Stockholm som t.ex Zethelius och senare Möllenborg hade dessa verstäder ett stort antal anställda och det är inte säkert att det tillverkade föremålet någon gång rörts av Guldsmedsmästaren utom, då kanske, vid en slutbesiktning.
Å andra sidan fanns ett stort antal guldsmeder som arbetade ensamma i sina verkstäder, eller temporärt med en gesäll och/eller lärpojke i sin tjänst. Här är sannolikheten för att mästaren själv tillverkat föremålet naturligtvis större.
Ytterligare en variant att nämna är att det under 1800-talet blev allt vanligare att man importerade hel- eller halfabrikat från utlandet, främst Tyskland, färdigställde föremålet och stämplade med sin egen mästarstämpel. (Se exempelbild nedan).
Längre kommer jag nog inte idag.


SStempel n
Oregistrerad gäst
Skickat tisdag den 3 juli 2012 - 13.06:   

:-O
Jag var snabbare - men Kha var utförligare.
En sådan tur att vi i alla fall tycks vara överens ...
Hose
Medlem
Användarnamn: Hose

Meddelande nummer: 2199
Registrerat: 8-2009
Skickat tisdag den 3 juli 2012 - 17.32:   

Det kan tilføjes at ingen var interesseret i hvem som havde lavet. Stempler er til for at give garanti.

Stempler skal ses i den tid/sted de er sat. Ikke med vores normer/værdier.
Jöns
Oregistrerad gäst
Skickat tisdag den 3 juli 2012 - 17.44:   

Tilläggas kan att det fanns guld och silversmeder som arbetade i Sverige men saknade stämplingsrätt och lät någon annan verkstad stämpla och sälja föremålen.
Nu har jag inte boken här så några exempel som togs upp kan jag inte ge, men det står att läsa i Nationalmuseets bok Svenskt Silver 1500 - 1850
SStempel n
Oregistrerad gäst
Skickat tisdag den 3 juli 2012 - 19.16:   

Helt rätt av Jöns!
Det är ytterligare en variant där den som stämplat inte är den som hållit i verktygen. Tyvärr är det inte heller i detta fall särskilt lätt att påvisa "dubbel" stämpling.
Jag har inte heller nämnda bok i närheten, men har läst den, och vill minnas att det var Christian Precht som togs upp.
Troligen är det samma uppgifter som i den s.k. "gula boken"/"silverbibeln". En dopskål och en dopfunt som är stämplade av Collin antas vara tillverkade av Precht. Det nämns också en spegelram, som Precht har signerat - men inget om huruvida den alls är stämplad av någon.
Några stämpelexempel för Precht själv finns förstås inte.

Det finns nog också andra liknande exempel.
brh
Oregistrerad gäst
Skickat tisdag den 3 juli 2012 - 20.34:   

I Björn Hedstrands bok SILVERVAROR I SVERIGE 1830-1915 visas en hel del av utbudet av silvervaror under denna tid. En hel del av det var inportrat (se tabeller).Tillverkarna var nog inportfirmans affärshemlighet. Men mycket finns säkert i tillberkanas hemländer med originalstämplarna.