Startsidan för AntikPrat !

AntikPrat » Silver, guld, tenn & ädelstenar » Arkiver fram till 2012-augusti-31 » Tallin sked/spade  

  Tråd Senaste användare Meddelanden Sidor Senaste meddelande
Arkivera tills 2012-augusti-28SStempel n28-8-12  13:50 
  ClosedClosed: Nya ämnes-trådar accepteras inte på denna sida        

Författare Meddelande
Qrts
Medlem
Användarnamn: Qrts

Meddelande nummer: 1824
Registrerat: 8-2009
Skickat tisdag den 28 augusti 2012 - 14.27:   

OK, må så vara, senapsspade. Jag var förresten inne på samma tanke beträffande den minder ske...alltså spaden ;-).
Nutidens ryssar har en borttappad period av traditioner på nästan två generationer. Vad använts till vad är inte alltid så klart mera, så tyckandet.... Det finns ytterst lite ärvda traditioner kvar. Jag vet, jag känner många ryssar.
Kha
Medlem
Användarnamn: Kha

Meddelande nummer: 598
Registrerat: 8-2009
Skickat tisdag den 28 augusti 2012 - 16.58:   

Tack för ert resonemang. Anledningen till att jag startat tråden beror på att jag själv inte bedömer skeden/spaden som en saltsked eller en senapssked. Anledningen till detta är storleken. Det kanske inte riktigt framgår av min första bild hur pass kraftig den är. Jag har ett rätt bra antal saltskedar/spadar/skopor från hela 1800-talet, flera senapsskedar/slevar från samma århundrade. Jag har också saltkar och senapskannor och skeden "passar" liksom inte. Längden är som jag skrev drygt 13 cm och skedbladet är hela 3 X 3 cm. Betänk att ett stort saltkar vid 1800-talets mitt brukar ha en storlek kring 8-10 cm och då är det stort och en senapskanna i höjd brukar mäta 10-14 cm. Dessutom är senapsskedar aldrig spadformade, vad jag känner till, utan mer eller mindre skopade och, som ovan nämns, mycket smäckrare. Spad- eller spatelformade senapsskedar är ett relativt modernt påfund.
Nu kan skeden användas till lite av varje, men den är för stor för mina saltkar och senapskannor.
Volcano
Medlem
Användarnamn: Volcano

Meddelande nummer: 186
Registrerat: 9-2009
Skickat onsdag den 29 augusti 2012 - 23.51:   

När det gäller silver i österled piggnar stundtals Volcano till. Nu vill följande hävdas:

1. Det är absolut inte en kaviarsked
2. Det är inte en saltsked/saltspade
3. Det är något annat.
Volcano
Medlem
Användarnamn: Volcano

Meddelande nummer: 187
Registrerat: 9-2009
Skickat onsdag den 29 augusti 2012 - 23.54:   

(forts)

Ang 1. En antikhandlare i Helsingfors, respekterad, sa mig en gång att hit kommer folk med sina påstådda kaviarskedar från Ryssland, men det är inte det, skedbladet är inte förgyllt. SStempelns exposé över kaviarskedar snarare leder vilse än till sakens riktiga svar, där är mängder av oförgyllt, och antagligen med lånta fjädrar, de kan inte rimligen av sansade människor användas för kaviar, utom av möjligen av de som använder Kalles.
Volcano
Medlem
Användarnamn: Volcano

Meddelande nummer: 188
Registrerat: 9-2009
Skickat onsdag den 29 augusti 2012 - 23.59:   

Admin får åtgärda felet, bara 5 % av inlägget mottaget, och felfunktion hela vägen.

När det är klart kanske Volcano kan bli begriplig.
SStempel n
Oregistrerad gäst
Skickat torsdag den 30 augusti 2012 - 11.40:   

Volcano!
Problemet med inlägg som inte "går igenom" är tyvärr vanligt här. Vi råkar alla ut för det irriterande ofta.
Det beror oftast på att man skrivit något ord som inte godtas. Urvalet av dessa ord begriper jag inte, men ett vanligt "fel-ord" är den bestämda artikeln på engelska - tre bokstäver lodrätt; börjar på t, innehåller ett h, och slutar med e.
Kanske använde du detta ord, och då spärras hela texten. Samma fel uppstår antagligen om man skriver svenska och stavar drycken te med ett h i mitten. Försökte du möjligen säga att vi pratar om "en sked för te"?

Lägg hela din skrivna text på "skrivbordet", och prova att lägga in en del i taget. Då hittar du lättare "det felaktiga ordet", och har ändå hela texten kvar.

I övrigt måste jag väl påpeka - även om jag tror att det förståtts - att:

A) ... citaten från NM avser givetvis enbart svenska förhållanden. Det är vad Sveriges troligen största genomgång anser om svenska besticks utseende. storlek och funktion. Jag tog med det som en jämförelse, och för att påpeka att förhållandena är olika.

B) ... länkarna till de ryska sidorna ska bara tas för vad de är - just ett påvisande av hur man "hittar på" även i Ryssland idag.
Det är inte tänkt som ett bevis i någon riktning.
Säkert är det så att man gärna vill upphöja allt möjligt till något finare, och kaviar anses ju fint. Se bara på bilderna med målade ryska träskedar!

C) ... jag är ambivalent beträffande Bauers skeds funktion - och, framförallt - vad den en gång såldes som.
Jag tror inte att den varit förgylld.
Som svensk skulle den kanske anses som senapsspade, men jag tycker också att den är lite för stor för det.
Dessutom är den ju inte svensk, som sagt.

Vi avvaktar Volcanos utläggning av vad den estniska spaden korrekt ska betitlas. Berätta nu om den är en motsvarighet till en "caddy spoon" - trots det långa skaftet !?
Kha
Medlem
Användarnamn: Kha

Meddelande nummer: 599
Registrerat: 8-2009
Skickat torsdag den 30 augusti 2012 - 17.27:   

Bladet är förgyllt på insidan. Dock lite slitet.
Caddyspoon tror jag inte på. Skaftet är för långt och spaden för flack för en optimal funktion i tedosan. Kaviarsked tror jag egentligen inte heller på.
Volcano
Medlem
Användarnamn: Volcano

Meddelande nummer: 189
Registrerat: 9-2009
Skickat fredag den 31 augusti 2012 - 10.40:   

(Forts)
2. Nordiska museet är helt galet ute i sina dimensionsangivelser för saltskedar/spadar. Någon måste hjälpa till att rätta dem. En enkel saltspadespatrullering ger vid handen att måtten vida överstiger vad de anser lämpligt, utan att därför vara senapsspadar. Ett par Carl Barkander-spadar 1820-25 är 9,5 cm, ett par Johan Svebelius 1868 10, 5 cm, en Sam Petersson 1868 10,4 cm. Förklaringen kan vara att då salt på den tiden var dyrt, så var det så mycket mer statusmässigt, att om man hade råd med silverserviser, så demonstrerade man också sin välbesuttenhet med grövre spadar för sina gäster, ta hur mycket salt som helst. Men, detta talar inte för att den förevisade spaden är för salt. Den är för otymplig för det.
Men Nordiska Museet behöver ändra sig, och ange större mått, särskilt på spadarna. Och, med tiden, och saltets förbilligande, blev saltskedarnas storlek mindre och också saltkaren. Statusmarkören hade förlorat sin effekt.
Volcano
Medlem
Användarnamn: Volcano

Meddelande nummer: 190
Registrerat: 9-2009
Skickat fredag den 31 augusti 2012 - 10.42:   

(Forts)

Ang 3, Närmast till hand liggande är att användningen är det man i Ryssland kallade för kompottsked, dvs för sylt eller marmelad.
En övrig, och egentligen helt ovidkommande kommentar är att saltspaden är nog Sveriges mest spridda nysilverföremål, det finns 1,2 miljoner. ??? säger någon. Förklaringen är kastrulltillverkaren Nils-Johan (han med röda lock) och hans katalog ”Nils-Johans glada köksparad”. Blev man medlem i Nils-Johans kastrullklubb fick man en saltspade i nysilver, med Nils-Johans varumärke på spadbladet, en hjälm med visir, spadskaftet var i degenererad rokoko-stil, ungefär som kaffeskeden Rosen men med ringblomma istället. Nils-Johan drog ihop 1,2 miljoner medlemmar till sin klubb. Spaden tillhör det svenska folkhemmets historia, nu ansamlade på loppis, men aldrig något fynd, om nu någon skulle tro det. Det står inramat och tydligt ALP på skaftet, och det finns 1,2 miljoner lika. Måttet är, i sin blygsamhet, 6 cm långt ifrån sina ädlare föregångare.
Volcano
Medlem
Användarnamn: Volcano

Meddelande nummer: 191
Registrerat: 9-2009
Skickat fredag den 31 augusti 2012 - 10.46:   

Till tidigare inlägg, här uppstyckat i flera poster, bör läggas att vid författandet hade iinte visats att skeden har förgyllning. Argumentet om icke kaviarsked bleknar då något.

Delar av den ursprungliga texten har inte kunnat medtas, någon form av censur har drabbat vanlig sakprosa.