Startsidan för AntikPrat !

AntikPrat » Silver, guld, tenn & ädelstenar » Arkiver fram till 2012-december-22 » Niello, lite julläsning  

Författare Meddelande
Volcano
Medlem
Användarnamn: Volcano

Meddelande nummer: 195
Registrerat: 9-2009
Skickat fredag den 21 december 2012 - 0.28:   

Det är många som har frågat sig vad niello är för någonting. Det förekommer ymnigt på kaukasiskt silver, och för övrigt också på något så vardagligt som järn från Tula, sovjetiskt 50-talssilver är överhopat med niello, det förefaller vara en nygammal rysk tradition. Visst är det så, men det är inte bara att smörja på beck på den motiviska graveringen - så vodkamuggen blev fin – niellotekniken är både mycket äldre än så, och mycket mer komplex.

Svärtning i ursparningar och gravering med niello anses vara känt redan av egyptierna, under alla omständigheter fanns tekniken i Bysans, runt Medelhavet, i östern.
Renässansens portalfigur, livligt citerad och kopierad, var Benvenuto Cellinni, skulptör, medaljgravör, guldsmed. Och, mycket riktigt, så arbetade han i niello. Men otvivelaktigt är det så att tekniken sen länge varit rikligt företrädd i Ryssland, det är närmast därifrån vi nu känner det som konsthantverksteknik.


Men hur går det då till? Vi låter benediktinmunken och guldmeden Theophilos, verksam under förra millenniets första sekel och fram till 1125, ge oss sitt niellorecept, nedtecknat på latin, han använde för att färga in sitt graverade motiv på en kalk med två handtag. Användningssättet är beskrivet i hans översikt över samtliga konstarter, De diversis artibus.


Det kan antagligen antas att APs läsare är undersysselsatta under de i almanackan rikligt utströdda arbetsfria dagarna under jul och nyår, varför rekommenderas för de intresserade att försöka blanda ihop en nyårsniello, eller åtminstone måttsätta receptet. Allt detta som en julhälsning från Volcano. Så till beskrivningen, in extenso.
Volcano
Medlem
Användarnamn: Volcano

Meddelande nummer: 196
Registrerat: 9-2009
Skickat fredag den 21 december 2012 - 0.30:   

Del 2.

Tag rent silver och dela det i två lika hälfter, addera till en tredje del ren koppar. När du har placerat dessa tre i en gjutform, väg upp så mycket bly som hälften av kopparn som redan blandats med silvret, ta gult svavel och bryt det smått, lägg blyet och detta svavel i ett öppet kärl, och placera resten av svavlet i en annan metallgjutformen för kalken. Och när du har smält silvret med kopparn, rör det jämnt med kol, och häll snabbt i blyet med svavel med en liten kopparbägare, och blanda igen med kol, och med kvickhet häll det i en annan degel på svavlet som du har lagt däri, och sätt ner kalken, ta den till gjutformen och placera den på elden tills innehållet smält och rör om blandningen igen tills, häll i den i järnsmätldegeln.


Innan den svalnar, slå den lite, hetta upp igen och slå igen och gör det till den tunna ut. För egenskapen hos niello är sådan att om den är hamrad när den är kall så bryts den och flyger i bitar, inte heller skall den hettas upp så den glöder, eftersom den då snabbt vätskar och flyter ut i aska. Uttunnad niello läggs i en djup och tjock bägare, vatten hälls på, krossa den i små bitar med en rund hammare, tag ut det och placera de bitar som är fina i en gåspenna, och plugga igen den.
Volcano
Medlem
Användarnamn: Volcano

Meddelande nummer: 197
Registrerat: 9-2009
Skickat fredag den 21 december 2012 - 0.32:   

Del 3

När du har fyll flera gåspennor, ta klistret som kalla parahas (borax) och mal en lite bit med vatten i samma kärl ,så att vattnet knappast är grumligt av det och fukta först ytan där du vill svärta med vatten, tag gåspennan, gnugga grundniellot med med ett lätt verktyg på ytan till den är helt täckt, och fortsätt så över alla motiv.


Ös upp välbrända kol och placera det täckta föremålet där, så inget kol kan vidröra eller falla på niellon. Och när den vätskar sig, håll föremålet med tång och vrid det där du kan se att det vätskar sig, och under vridningen, se till att inget niello faller ut. Om det inte blir helt perfekt vid första uppvärmningen, blöt upp igen, lägg på niello igen som tidigare, och noggrant så att inget mer onödigt arbete behövs.


När du har blandat och smält niellot, ta en del av det och slå det långt och slankt. Tag sedan föremålet med tång. Och hetta upp det i elden till det glöder, och med en annan pincett, lång och tunn, håll niellot och gnugga det över alla ytor du vill svartfärga tills alla figurer är fyllda, och lyft den försiktigt ur elden, fila upp bort med en flatfil tills silvret syns, så du knappast kan observera penseldrag och så skrapa den med verktyg försiktigt ifrån alla ojämnheter och du kommer att glansa upp vad som återstår.
Volcano
Medlem
Användarnamn: Volcano

Meddelande nummer: 198
Registrerat: 9-2009
Skickat fredag den 21 december 2012 - 0.36:   

Del 4

Skrapa alla ytor som är svärtade med niello, med skärande verktyg. Efteråt har du en svart och mjuk yta som lätt kan bli ciselerad eller repad med en spik, och med den kan du gnugga niellot, fuktad med salvia, och försiktigt och mjukt överallt tills figurerna framträder. Tag också en bit trä från lind, av längd och tjocklek som det minsta finger, torr och len, på den lägger du blött niellopulver och salvia, och gnid länge och lätt, fyll på med salvia, som bör vara våt, till briljansen kommer fram. Tag sen vax från din örongång och när du strukit niellon ren, putsa med en linneduk, anbringa den överallt, och med ett getskinn eller hjortskinn kommer du att lätt putsa det tills den får bra lyster.


000---000


Med andra ord, god jul.
Jöns
Oregistrerad gäst
Skickat fredag den 21 december 2012 - 11.31:   

Tack för historian och fördjupningen i niello :-)
Cliffrunner
Medlem
Användarnamn: Cliffrunner

Meddelande nummer: 352
Registrerat: 4-2012
Skickat fredag den 21 december 2012 - 12.27:   

Tag sen vax från din örongång.... Det var en underbar beskrivning av, att inget gick förlorat på den tiden.
Tack vulcano