Startsidan för AntikPrat !

AntikPrat » Silver, guld, tenn & ädelstenar » Arkiver fram till 2013-februari-11 » Laurits Berth och nysilverstämplar  

Författare Meddelande
Bce
Medlem
Användarnamn: Bce

Meddelande nummer: 10
Registrerat: 1-2013
Skickat måndag den 28 januari 2013 - 9.08:   

Är det tänkbart att L.B. tillverkade silverbestick i 830-silver och därefter pläterade dem med Sterlingsilver - eller nysilver - för att höja glansen på besticken? Kan min tidigare fråga om "facklan" i så fall vara relevant i detta sammanhang? Bifogar åter mina foton på aktuella stämplar.
Kan någon berätta vad mönstret kallas för på dessa bestick?
Tacksam för svar./BCE
Silverstämplar och mönster Laurits Berth





en nordmann
Oregistrerad gäst
Skickat måndag den 28 januari 2013 - 9.41:   

Hvor kommer nysilver inn i bildet her?

Gaffelen er merket 830 (silvergehalt) og "tre tårn". Begge disse stemplene sier silver.
Qrts
Medlem
Användarnamn: Qrts

Meddelande nummer: 2024
Registrerat: 8-2009
Skickat måndag den 28 januari 2013 - 9.44:   

Fattar inte riktigt vad du egentligen frågar. De bilder som du visar, som har stämplar, är danskt silver i 830/1000. Besticken är alltså inte försilvrade.

Man försilvrar aldrig silverbestick utan vitkokar dem för att avlägsna kopparen. Det finns ju en del koppar i verksilvret och också i sterling. Efter vitkokningen får man en tunn men ren silveryta (100%) på silverföremålet.

När man elektrolytiskt försilvrar, så är silverytan också 100% silver och inte bara sterling (92,5%). Basmetallen kan i så fall vara, koppar, mässing, nysilver, britannia, alpacka mm.

Tyvärr vet jag inte vad modellen heter, men det vet säkert Hose, när han hoppar in. Det bara att vänta en stund.
Bce
Medlem
Användarnamn: Bce

Meddelande nummer: 12
Registrerat: 1-2013
Skickat måndag den 28 januari 2013 - 10.56:   

Anledningen till min fråga var det svar jag fick av Les på min tidigare tråd om Laurits Berth. Han antydde att "fackla" skulle kunna betyda danskt nysilver.
Mvh/BCE
Qrts
Medlem
Användarnamn: Qrts

Meddelande nummer: 2025
Registrerat: 8-2009
Skickat måndag den 28 januari 2013 - 11.34:   

Inte denna "fackla". Dessa skedar är utan minsta tvivel silver. Dessutom ser du Köpenhamns tre torn för silver i bild 5 och 6 tillsammans med guardeins märke CFH för Christian Fr. Heise 1904-1932(så fick du skedarna daterade).

Skulle det vara förslivrat/"plet" skulle det bara vara två torn.
Har tyvärr ingen bild av facklan som Les menar, kanske Les kan visa den?
Bce
Medlem
Användarnamn: Bce

Meddelande nummer: 14
Registrerat: 1-2013
Skickat måndag den 28 januari 2013 - 13.20:   

Tack för svar Qrts! Nej, jag är också säker på att det är silver, så det är OK. Tretornet har årtalet 14 samt är gaffeln graverad med: 1 Novbr 1914, så det råder heller ingen tvekan om dateringen.
Facklan är den samma som Les såg i min förra tråd om L.B. och det är ju den (facklan) som spökar för mig. -Har du sett den tidigare, i så fall i vilket sammanhang?
Mvh/BCE
Qrts
Medlem
Användarnamn: Qrts

Meddelande nummer: 2026
Registrerat: 8-2009
Skickat måndag den 28 januari 2013 - 13.37:   

Danskt silver är inte riktigt mitt gebit, så du får vänta lite tills Hose hoppar in. Han är bäst på danskt silver fast inte är Les någon gröngöling heller :-O.
SStempel n
Oregistrerad gäst
Skickat måndag den 28 januari 2013 - 14.00:   

Sa har tror jag att det ligger till:

1) "Facklan". Det finns tre olika stamplar, som ibland forekommer pa danskt nysilver. Det ar en fackla, en biskopsstav och en blixt. Facklan finns dessutom i tva varianter, med eller utan "F D G" inskrivet.
F D G star for "Fallesrepreasentationen for Danmarks Guldsmede".
Dessa stamplar var avsedda att beratta om forsilvringens kvalitet/tjocklek. Facklan ar for den basta kvaliteten.
Stamplarna brukar dyka upp efter att man slutat stampla med "tva-torn-stampeln".
Facklan ar den man oftast ser.
Den ser inte alls ut som den stampel, som Bce visar har.

2) Det som har narmast ser ut som en morot i mina ogon, ser ut att vara den firmastampel som den tyska firman "Bremer Silberwarenfabrik" anvant - efter 1905.
Sattet att stampla "830" i tillagg ser ocksa ut att kunna hoera hemma i den ursprungliga tyska stamplingen.

Det ar vanligt i Tyskland (och aven i Norge) att bestick ar stamplade bade av tillverkare och den saljande firman.
I Sverige upptacker man det inte lika latt.
I Danmark ar det inte heller lika vanligt, men det ser faktiskt ut som att Laurits Berth har tagit hem besticken fran Tyskland, och fatt dem vederborligen kontrollstamplade i Danmark 1914.
Jag ser egentligen inga konstigheter i det forfarandet.
SStempel n
Oregistrerad gäst
Skickat måndag den 28 januari 2013 - 14.06:   

Har ar den bild pa facklan jag forst fann:
http://www.antikviteter.net/antikprat/messages/173/281552.html
SStempel n
Oregistrerad gäst
Skickat måndag den 28 januari 2013 - 14.09:   

Och har finns, som tredje bild, en i och for sig dalig - men dock bild pa den tyska tillverkarstampeln:
http://www.internet-shop-pfalz.de/antiquitaeten/silber-800er-925er/4089-dessertb esteck-bremer-silberwarenfabrik-800er-silber-um-1900.html
SStempel n
Oregistrerad gäst
Skickat måndag den 28 januari 2013 - 14.32:   

Dessutom:
Savitt jag forstar sa har Berth inte registrerat nagon silverstampel med hela det utskrivna namnet, utan endast stampeln "L.Berth".
Det talar ju ocksa for att han i det har fallet enbart varit "formedlare".
Jag har inte kollat om Berth hade nagon butik, men det borde i sa fall finnas.
SStempel n
Oregistrerad gäst
Skickat tisdag den 29 januari 2013 - 11.23:   

Visst hade Berth butik! Jag fann det har i en gammal affarsforteckning:

"Laurits Berth, juveler- & guldsmedefirma.
Grundlagd 29 juli 1884 av Laurits Berth (fodd 15 maj 1857 - dod 1917).
Hans son, Paul Berth (fodd 7 april 1890), overtog firman efter faderns dod 1917 och knoet sin son, Niels Berth (fodd 1 maj 1919), till firman 1944.
Niels ar fjarde generationen i branschen pa bade fars och mors sida, eftersom juvelerare Paul Berths hustru ar dotter till avlidne hovjuveleraren Alfred Dragsted.
Firman har under krigsaaren upparbetat en storre guldsmeds- och juvelerarverkstad med Niels Berth som ledare.
Under 1944 tog man upp produktion av filigranarbeten, som har vunnit stor uppskattning for sitt speciella och fina utforande.
Adress: Vimmelskaftet 36, Kobenhavn K."