Startsidan för AntikPrat !

AntikPrat » Silver, guld, tenn & ädelstenar » Arkiver fram till 2013-april-6 » Gammal Silversked!  

  Tråd Senaste användare Meddelanden Sidor Senaste meddelande
Arkivera tills 2013-april-1Les1-4-13  14:51 
  ClosedClosed: Nya ämnes-trådar accepteras inte på denna sida        

Författare Meddelande
JohnErik
Oregistrerad gäst
Skickat måndag den 1 april 2013 - 17.16:   

De första bilden var inte lika tydlig, jag håller med om att det kan se ut som en 2:a efter D:et, det hade kanske passat bättre in på just smeden Ahlelundh.

Dock tycker jag själv att sista bokstaven ser ut som ett s, eller möjligen ett V. Nu låter jag er spekulera i detta, eftersom jag inte har någon som helst koll på silversmeder, stämplar osv.

Tack så mycket för den informationen ni kommit fram till hittills och jag hoppas att ni löser detta!
JohnErik
Oregistrerad gäst
Skickat måndag den 1 april 2013 - 17.33:   

Bce
Medlem
Användarnamn: Bce

Meddelande nummer: 215
Registrerat: 1-2013
Skickat måndag den 1 april 2013 - 17.56:   

Vilka vackra skedar du har, JohnErik, och vilka härliga stämplar! Gratulerar! Silver är ju en så vacker metall - särskilt det putsade, som dina skedar är. Läckert!
Har du använt UV-ljus på det sista fotot? Det blir en bra effekt.
Mvh/BCE
JohnErik
Oregistrerad gäst
Skickat måndag den 1 april 2013 - 18.17:   

Hej! Tack så mycket Bce! Den senaste bilden tog jag fram i Photoshop för att lättare framhäva stämplarna, det är någon form av bildinventering, ungefär som en oframkallad film, eller liknande.
Qrts
Medlem
Användarnamn: Qrts

Meddelande nummer: 2106
Registrerat: 8-2009
Skickat måndag den 1 april 2013 - 18.19:   

Den sista blåtonade bilden visar ganska tydligt att det är en överstämpling. Den visar ytterligare att det inte är CSV utan C·G:Ahlelundh, som Kha redan antog (GB#4336). Man kan tom skönja centralpunkten mellan C och G

Ahlelund stämplade 1784-1821 och skeden har stämpeln D, vilken skulle vara 1762. Men nu är vi på 1700-talet och årstämplingen var det ibland lite si och så med. Enklaste förklaringen är att "man tar vad man har" och Ahlelund hade bara ett "D". Någon två kan inte heller skönjas på den blåtonade bolden. Saken är klar till 99%.

En helt annan fråga är att varför är skeden överstämplad? Den är svårare att besvara, men om man spekulerar följande:
Ahlelund har fått tag i en gammal sked försedd med ett bomärke. Det kan skönjas under stämpeln. Silver är dyrt på 1700-talet, så Ahlelundh utnyttjar situationen och slår sin egen stämpel i syfte att utplåna bomärket. Men ack och ve! Bomärket är djupt och Ahlelundh slog inte tillräckligt hårt, så bomärket syns ännu igenom. Så dammar Ahlelund till än en gång med sin stämpel anigen bredvid sin första stämpel. Resultatet ser vi ovan, ett suddigt stämpelvirrvarr, som vi får försöka reda ut. Det är gjort nu!
Det var min teori, kom med en bättre.
Hose
Medlem
Användarnamn: Hose

Meddelande nummer: 2570
Registrerat: 8-2009
Skickat måndag den 1 april 2013 - 18.33:   

Hvad angår laf for mig at se er det meget gammelt. Kan det være anno 1700 til 1720/30?
Kha
Medlem
Användarnamn: Kha

Meddelande nummer: 710
Registrerat: 8-2009
Skickat måndag den 1 april 2013 - 18.42:   

Nej, bättre lösning än så här kommer vi nog inte på. Jag har tom letat i husförhörslängden från 1773-1780 i Kalmar stadsförsamling för att se om jag kunde hitta någon guldsmed, guldsmedsänka eller gesäll som skulle passa bättre in än Ahlelundh. Det gjorde jag inte.
Les
Medlem
Användarnamn: Les

Meddelande nummer: 2475
Registrerat: 9-2009
Skickat måndag den 1 april 2013 - 19.26:   

De centrerade punkterna mellan C och G är andra detaljer som finns i Ahlelundhs stämpel och på den visade skeden. Den överstämplade som skulle ha passat ser ut så här:
Ahlelundh
D:et är lite bekymmersamt eftersom det inte passar med Ahlelundhs verksamhetsstid och också verkar att ha stämplats på den stämpel som vi tror kan vara Ahlelundhs.
Den borde vara äldst!
Les
Medlem
Användarnamn: Les

Meddelande nummer: 2476
Registrerat: 9-2009
Skickat måndag den 1 april 2013 - 19.34:   

Ursäkta, Qrts för min upprepning, middagen kom emellan och jag glömde uppdatera. Jag tycker att programmet skulle uppdatera sig självt, det görs ju på på många andra sajter. Då hade man sluppit prata i mun på varandra och sluppit upprepningar.
Les
Medlem
Användarnamn: Les

Meddelande nummer: 2477
Registrerat: 9-2009
Skickat tisdag den 2 april 2013 - 21.18:   

Jag har spånat på en rent hypotetisk teori som förutsätter att skeden kom från Jönköping. Kalmarsmederna var från 1705 underordnade ämbetet i Jönköping och så var det fram till 1738.
I Jönköping användes från 1690 till omkring 1720 en heraldisk lilja som stadsvapen. Årsbokstaven D motsvarade i Jönköping under den här tiden år 1716.
Skedtypen kan, precis som Hose säger, hänföras till 1700-1720/30. Anta att den ursprungligen stämplades i Jönköping med en heraldisk lilja (överdelen syns till vänster ovanför Ahlelundhs första stämpel) och med ett bomärke till höger, som Qrts antar.
Sedan får Ahlelundh tag i skeden och stämplar med sin namnstämpel för att täcka över den tidigare stämplingen. Något sticker fortfarande ut under stämpeln och därför slår han sin lilla stämpel undertill för att utplåna mera av den tidigare stämplingen. Det som sticker upp över stämplingen får vara kvar, liksom D:et.
Kattfoten började användas först 1753, så den följde inte med från Jönköping. Kontrollavgiften slapp han alltså inte.
Kanske hade hypotesen passat bättre 1 april :-O

Jag roade mig sedan med att jämföra Ahlelundhs stämpel 4336 med skedstämpeln i samma bild. Det är som sagt en påfallande likhet!

Ahlelundh jfr

Vad den lilla rektangulära stämpeln som korsas av D:ets bortre skänkel kan vara har jag ingen teori om. Den verkar dessutom tvådelad.........
Bce
Medlem
Användarnamn: Bce

Meddelande nummer: 222
Registrerat: 1-2013
Skickat tisdag den 2 april 2013 - 23.16:   

Med modern kriminalteknik kan man analysera stämplarna, skikt för skikt. Därmed kan man utläsa vad som stämplats från början till slut. En sådan analys är naturligtvis inte gratis, men jag är ganska säker på att både SKL:s vapenavdelning och andra institutioner, typ Nationalmuseum och Historiska dito, skulle kunna vara behjälpliga, ifall de åtar sig jobbet. Det senare har jag dock ingen uppfattning om.
Risken är emellertid att undersökningsmaterialet (skeden) blir förstörd under processen.
Mvh/BCE
Les
Medlem
Användarnamn: Les

Meddelande nummer: 2479
Registrerat: 9-2009
Skickat tisdag den 2 april 2013 - 23.43:   

Skeden är ju redan sönderpratad :-O

Hmm, man kan kanske t.o.m. få veta vilken gruva silvret kom från; kanske Sala?
Men, jag tror att vi redan passerat det stadium där skeden höll intresset uppe. Det var bara i ett anfall av sysslolöshet jag funderade vidare på skedens bakgrundshistoria................
Cliffrunner
Medlem
Användarnamn: Cliffrunner

Meddelande nummer: 711
Registrerat: 4-2012
Skickat onsdag den 3 april 2013 - 0.17:   

Sysslolöshet kommer ej som ett anfall Les.
Bara att bläddra runt i trådarna så vaknar du till igen!
Mvh
Volcano
Medlem
Användarnamn: Volcano

Meddelande nummer: 241
Registrerat: 9-2009
Skickat torsdag den 4 april 2013 - 10.42:   

Denna tråd utnämner Volcano på stående fot till en av de de mera suggestiva utredningarna i Ap. Strålande dramaturgi i succesiv hypotesbilning, silverdetektiverna på hugget och en brant, men helt rimlig slutsats av Les. Må han återfalla i sysslolöshet ofta, om det nu ger så här spännande resultat!