Startsidan för AntikPrat !

AntikPrat » Silver, guld, tenn & ädelstenar » Arkiver fram till 2013-april-6 » Strösked, vem var?  

  Tråd Senaste användare Meddelanden Sidor Senaste meddelande
Arkivera tills 2013-april-3Knekten3-4-13  18:00 
Arkivera tills 2013-april-3Qrts3-4-13  18:38 
Arkivera tills 2013-april-3Qrts3-4-13  20:23 
  ClosedClosed: Nya ämnes-trådar accepteras inte på denna sida        

Författare Meddelande
Bce
Medlem
Användarnamn: Bce

Meddelande nummer: 230
Registrerat: 1-2013
Skickat onsdag den 3 april 2013 - 20.23:   

Nu bytte vi plötsligt ämne - och det var jag som kom på Christian Nagel först. Det bjuder jag på. Mvh/BCE
Knekten
Medlem
Användarnamn: Knekten

Meddelande nummer: 51
Registrerat: 12-2009
Skickat onsdag den 3 april 2013 - 20.39:   

Ser ut som ett Y sa jag..inte ett Y för det finns ett Y i ryskan som Qrts mycket riktigt påpekar uttalas som o -omskrivs med u. Låt mig då kalla det jag avsåg för ett upp och nedvänt litet h. Då förstår alla. Jag tror inte vi kommer längre. Jag nöjer mig med att vi i familjen pratar båden ryska och polska. Med svenska som modersmål.
Qrts
Medlem
Användarnamn: Qrts

Meddelande nummer: 2118
Registrerat: 8-2009
Skickat onsdag den 3 april 2013 - 22.00:   

Ja det var du som kom på Nagel Bce, inte illa alls. Får jag fråga var du fann honom?
Bce
Medlem
Användarnamn: Bce

Meddelande nummer: 233
Registrerat: 1-2013
Skickat onsdag den 3 april 2013 - 22.11:   

Javisst - under '925/1000' Ryska silverstämplar och mästare. Ska leta fram länken igen och lägga ut den. Roligt med litet detektivarbete!
Har solen lyst idag i Helsinki?
Mvh/BCE
Knekten
Medlem
Användarnamn: Knekten

Meddelande nummer: 52
Registrerat: 12-2009
Skickat onsdag den 3 april 2013 - 22.13:   

Hör talas om Google? :-) Sååååå svårt är det inte att hitta kända mästare.

Här en sida som kan rekommenderas för den som är intresserad av TYSKT silver.

http://silberpunze.piranho.de/Silber/index.php
Bce
Medlem
Användarnamn: Bce

Meddelande nummer: 234
Registrerat: 1-2013
Skickat onsdag den 3 april 2013 - 22.28:   

Qrt.S - Här kommer ett par länkar med koppling till mina inlägg:
http://www.925-1000.com/Frussia_assay_01.html och

http://www.925-1000.com/Frussia_city_04.html

Nagels signatur återfinns på den andra länken i gotiska bokstäver, under Tartu-stämplar.
Mvh/BCE
Les
Medlem
Användarnamn: Les

Meddelande nummer: 2483
Registrerat: 9-2009
Skickat onsdag den 3 april 2013 - 22.39:   

Mitt uttal av de tre ord som vår finlandstalande vän Qrts nämner, "schack, schal, schatull" låter på min dialekt inte riktigt rätt för Ш. För Qrts låter det säkert riktigt. Det visar att man, även om man på ryska kan uttala ordet rätt, inte nödvändigtvis kan "översätta" ljudet till sitt eget språk och ändå få alla att förstå uttalet. Inte konstigt att det uppstår oenighet.
Den andra ryska bokstaven som var på tapeten förutom Ш, var Ч, en bokstav som t.ex. finns i ordet ЧАЙ, som drycken té heter på ryska och där är jag enig med Qrts förklaring av uttalet. Även på min dialekt :-)
Jag brukar lyssna och finna ett ord på min dialekt som passar mig ljudmässigt och det har fungerat bra.
Nu finns det ett fonetiskt alfabete som är mera träffsäkert och nära nog universellt, men det hjälper inte tillfälliga gäster med uttalet, det behövs lite längre studier.
Just nu brottas jag med det persiska språket farsi och försöker finna passande ljud för att sätta ihop ord som låter riktigt. Naturligtvis handlar det om silver och andra ädelmetallarbeten där det finns ord som inte så lätt låter sig transkriberas. Det kan bli svårt att få någon i en annan landsända att uttala min tranlitterering rätt.
Qrts
Medlem
Användarnamn: Qrts

Meddelande nummer: 2119
Registrerat: 8-2009
Skickat torsdag den 4 april 2013 - 7.44:   

Nåjo det ligger mycket i vad Les sade ovan, uttalet kan variera. Jag skulle uttala ordet för te som jag uttalar namnet "Charles", alltså "chaj/tschaj" ett "tsche/tje-ljud". Min dotter bor sedan åratal i Sverige och hon har med åren börja uttala många ord annorlunda än jag gör, som t. ex. orden, "kex, kiosk, architekt, keramik och korv (=körv).

Tack, skall du ha Bce för länken till 925-1000.com. Jag ger dig en vink: Vem tror du kunde ligga bakom de ryska sidorna där?:-O:-O:-O De har förövrigt nyligen blivit uppdaterade. Men när vi nu befinner oss på 925, så klicka på länken i Russian Assay Marks under Rubriken Russian Assay Masters 1795-1898, dvs. "BGN/PCGN romanisaztion of....." Där finns en hel del att läsa om translittering till/från ryskan.

Men som jag redan sade kanske onödigt att fortsätta denna lingvistiska debatt.

Ja Bce Nagels gotiska stämpel förkommer på nämnda ställe, men hans latinska stämpel har jag bara sett i A. Leistikovs bok "Baltisches Silber"....och nu på min ströare :-)

Det blev en intressant debatt om min nyköpta ströare...
Volcano
Medlem
Användarnamn: Volcano

Meddelande nummer: 240
Registrerat: 9-2009
Skickat torsdag den 4 april 2013 - 10.24:   

Någonstans tidigare restes frågan om varför Christian Nagel stämplade G.N. och inte C.N.? Hans fullständiga namn är Christian Gottlieb Nagel, uppenbarligen då med Gottlieb som tilltalsnamn.

Hans stämpling från sin verksamhetstid är känd från t ex åren 1853 (gotiskt G.N., kontrollmästare Mihail Medevjev, Tartu stadsvapen), 1849 (latinskt G.N. kontrollmästare Eduard Brandenburg, Tartu stadsvapen) och 1877 (gotistkt G.N., kontrollmästare med initialer (kyrilliskt) DI, dvs Dimitri Leontjevich Izjurov, stadsvapen Pskov).

Av detta kan åtminstone tre slutsatser dras.

1. Nagel använde under sin verksamhetstid omväxlande smedstämpel med initialer gotiskt eller latinskt.

2. Efter den ryska kontrollorganisationens
centralisering 1874 förekom överhuvudtaget inte kontrollstämpling i Estland. Därav förklaringen att Nagel fick ta sitt silver till Pskov för kontrollstämpling. I konsekvens fick norra Estlands silversmeder ta sitt silver till St Petersburg, i södra till Riga.

3. En generell slutsats av 2 är att hemmahörigheten av silversmeder med grund i stämplingsorten från 1874 ofta leder helt fel. Ett påtagligt exempel på detta är den produktive och ofta förekommande silversmeden med initialer latinskt JAL, och som anses okänd till namn, stämplade i uteslutande i St P och hänförs i litteraturen dit (Postnikova #1762). Han återfinns inte alls i St P, med allra största sannolikhet är det Julius Eduard August Lohfert, mästare i Tallinn 1872-1896.

Men detta senare, och konsekvenserna därav, är möjligen frågor som leder långt vidare förbi Nagels ströare.