Startsidan för AntikPrat !

AntikPrat » Silver, guld, tenn & ädelstenar » Arkiver fram till 2013-oktober-16 » Ludvigsen?  

  Tråd Senaste användare Meddelanden Sidor Senaste meddelande
Arkivera tills 2013-september-8Hose8-9-13  20:00 
  ClosedClosed: Nya ämnes-trådar accepteras inte på denna sida        

Författare Meddelande
Ivanoff
Oregistrerad gäst
Skickat söndag den 8 september 2013 - 20.10:   

Det er en fuldt normal dansk sølvstempling :-)
Danska stämplar är f*n inte lätt
Qrts
Medlem
Användarnamn: Qrts

Meddelande nummer: 2201
Registrerat: 8-2009
Skickat söndag den 8 september 2013 - 21.26:   

Motsäger mig Hose, det är INTE en normal dansk silverstämpling. Här finns ingenting som indikerar silver.

Ludvigsen är visserligen registrerad som mästare som Hose säger, men det betyder inte automatiskt att spaden skulle vara silver fast den är gjord av honom.

Tre torn-stämpeln saknas och det finns inte heller någon guardeinstämpel.

Ja, fiskspaden är i nyrokoko och vi lever i industrialismens tidevarv, då försilvrade föremål var högsta modet. Spaden är elektrolytiskt försilvrad.

En amatörmässigt utförd syratest, som förresten INTE är tillförlitlig såsom otaliga gånger tidigare påpekats, kan ge utslag för silver. Naturligtvis gör den det för ytan är ju 100% silver på elektrolytyskt försilvrat föremål.

Varför skulle denna spade vara silver, nä nä Hose, nu får du förklara dig värre för att få mig att tro på silver..allt är inte silver som glimmar.
Hose
Medlem
Användarnamn: Hose

Meddelande nummer: 2729
Registrerat: 8-2009
Skickat söndag den 8 september 2013 - 23.08:   

Det er sølv længere er den ikke. Det er en helt normal stempling. Det som mangler er et stempel af en bro. Haderslevs bymærke. Men det er ganske normalt at det mærke savnes. Ludvigsen satte sit stempel. Der var ingen guardein eller oldermand til at sætte bymærket, så han gjorde som så mange før ham. Han satte sit stempel.

Jeg har masser af sølv med 1 stempel.
Sstempeln
Medlem
Användarnamn: Sstempeln

Meddelande nummer: 85
Registrerat: 4-2013
Skickat måndag den 9 september 2013 - 10.04:   

Det här området har vi diskuterat ganska flitigt under årens lopp. Hose har visat många exempel. Det framkommer också ganska tydligt i litteraturen att det har stämplats så här.
Man törs nästan påstå att det inte finns särskilt mycket "riktigt" silver från den här tiden, och det här området, som är stämplat så som vi tycker att det borde vara, "enligt regelboken".
Förmodligen är det mera unikt med ett föremål stämplat med både tillverkare, stad, guardein och tre-torn - än med ett som saknar de flesta av dessa stämplar.

Däremot ger jag Qrts rätt på ett sätt - nämligen att det inte finns någon garanti för att dessa silverföremål håller vad vi brukar betrakta som "normal" silverhalt.
Det kan nog vara si och så med den saken. Dels har man periodvis godkänt en ganska låg halt, och dels finns det som sagt inte alltid någon som har kontrollerat föremålen.

Om tecknen i övrigt tyder på att det handlar om danska/nordtyska föremål - företrädesvis "från provinsen" - är sannolikheten mycket stor att det verkligen är silver.
Den prickade inskriptionen är ett gott tecken på i vilket område vi är. Den är mycket typisk, även om den kan förekomma på annat håll.

Förvisso skulle man lika gärna kunna stämpla likadant på ett försilvrat "plet" föremål, men jag tror att vi måste ta viss hänsyn till traditionen.
En kontroll/test av undermetallen är naturligtvis rätt sätt att avgöra saken slutgiltigt.

I övrigt får man vara tacksam för att de som var före oss i kön till de saluförda objekten ratade dem ...! :-O :-O :-O
Les
Medlem
Användarnamn: Les

Meddelande nummer: 2662
Registrerat: 9-2009
Skickat måndag den 9 september 2013 - 12.10:   

Jag funderade i riktning av att man i Haderslev, vid den här tiden, kanske inte var så bekant med "nysilver" och att det ännu inte var på mode att utföra saker i mässing för att sedan försilvra dem. När man tittar på den för hand utsågade dekoren, syns på snittytorna, vore det mindre arbetsamt att göra det i silver direkt.
Allt sammantaget, gör det mera troligt att fiskspaden verkligen är gjord i silver och inte någon annat metall.
Så tror jag........
Qrts
Medlem
Användarnamn: Qrts

Meddelande nummer: 2202
Registrerat: 8-2009
Skickat måndag den 9 september 2013 - 12.37:   

Det är bra att du bara tror Les. Jag är mycket tveksam trots Hoses förklaring. Sstemplens argument om arbetet gjorde mig mindre tveksam. Nysilver är hårt och svårare att bearbeta än silver, factum est. Möjligheten att det skulle vara silver växer...

Men spadens basmetall kan även vara mässing och då stampar vi på samma ställe.

Hose har påpekat att avsaknaden av danska stämplar ibland kompenserats med att slå flere, upp till fyra, mästarstämplar för att endel människor dåförtiden kunde räkna men inte läsa. Stämplarnas antal visade sitt oavsett att det var samma stämpel. Hur är det här? En futtig stämpel...!

Nå må vara, summa summarum 50/50 för silver. Håller med Ivanoff, dansk stämpling är för jä****g
Qrts
Medlem
Användarnamn: Qrts

Meddelande nummer: 2203
Registrerat: 8-2009
Skickat måndag den 9 september 2013 - 12.40:   

Kom inte att säga att den är prickgraverad för om basmetallen är mässing, kan den inte graveras på vanligt sätt. Mässingen skulle vid gravyren lysa gul igenom den tunna silverytan.
Hose
Medlem
Användarnamn: Hose

Meddelande nummer: 2734
Registrerat: 8-2009
Skickat måndag den 9 september 2013 - 14.19:   

Det er sådan i Danmark, at mange tror som Qrts.
Det betyder at jeg finder mange ting som er stemplet med mester. Jeg kan føle det i mine fingre, jeg kan mærke vægten og jeg kan føle hvordan sølv er blødere end EP.
Jeg nyder jagten og jeg har meget sølv med ufuldstændige stempler.
Når man ved hvad man skal søge - så lyser det en i møde.
Hose
Medlem
Användarnamn: Hose

Meddelande nummer: 2735
Registrerat: 8-2009
Skickat måndag den 9 september 2013 - 14.29:   

Hvad angår lavere lødighed. Det er ikke et stort problem. Mester stemplede selv 11 lødig. 11L eller andet. Det var ikke et ønske om ufuldstændig stempling. Det var nød - ingen guardein, hvad gør man så?

Guardein skulle have penge for at stemple by og mærke. Skattestempel kostede penge til kongen - opkrævet af guardein.
Det var så let at spare de penge til skat og kontrol. Når der tilmed ikke var en guardein man kunne spørge. Så var det sikkert let at "glemme".
Jeg er dog overbevist om at det holder 13½ lødig. For han var ikke uhæderlig, handlede bare af nødvendighed.
Sstempeln
Medlem
Användarnamn: Sstempeln

Meddelande nummer: 87
Registrerat: 4-2013
Skickat måndag den 9 september 2013 - 17.24:   

Qrts har rätt i att det skulle synas vid en gravering om det fanns en undermetall med gulare färg.
Men - och det är viktigt - det är knappast så att man valt "prick"-metoden av nämnd, antagen, anledning. Metoden är den allra vanligaste, på alla föremål, från denna tid och detta område.

Beträffande silverhalten/lödigheten, så menade jag inte att den behöver vara särskilt tveksam. Kanhända är den 13 1/2, kanhända aningen lägre.
"Grejen" är att man i Danmark under perioder godkänt (eller i varje fall använt) betydligt lägre silverhalter.
Visst är det så att oftast när man använt låga halter (t.ex. 11L), så har man också stämplat detta - men någon egentlig garanti har vi ju inte eftersom det inte finns någon kontroll.
Eftersom det många gånger hänt att man blivit straffad i Sverige för att man använt för låg halt - trots de tydliga kontrollbestämmelserna - så kan det naturligtvis också finnas danska smeder som fuskat, mer eller mindre medvetet.
Annat vore konstigt.
Men det är inget det finns anledning att misstänka i just det här fallet.

Exakt denna Ludvigsen-stämpel finns f.ö. redovisad av "Bøje", och erkänns alltså som en silverstämpel. Redan där kan man se att stämpeln inte alltid åtföljs av någon stadsstämpel, eller annat.

Det går bra att hitta litteraturexempel på den här typen av stämpling i Danmark, men samma sak förekommer också i Sønderjylland och norra Tyskland.
Den som vill ha exempel på "futtig" stämpling, kan t.ex, slå upp Schefflers "Goldschmiede Mittel- und Nordostdeutschlands", eller Stierlings "Goldschmiedezeichen von Altona bis Tondern".

Vi kan vända på saken: Hur många föremål från dansk "provins" har ni sett där det finns en guardeinstämpel? Eller "tre-torn"?
Jämfört med alla de som bara har mästarstämpel och eventuellt stadsstämpel.
Sstempeln
Medlem
Användarnamn: Sstempeln

Meddelande nummer: 88
Registrerat: 4-2013
Skickat måndag den 9 september 2013 - 17.29:   

PS.
Man skulle tro att det är lättast att finna sådana här ofullständigt stämplade silverföremål i länder där absolut ingen förstår sig på dem.
Jag har dock funnit sådana i i varje fall alla nordiska länder - men flest i Danmark!
Naturligtvis eftersom det är där de flitigast finns, och för att även danskar letar efter kontrollstämplar (oavsett tre kronor eller tre torn).
Tyvärr hinner man aldrig hålla jämna steg med Hose! :-O
Hose
Medlem
Användarnamn: Hose

Meddelande nummer: 2736
Registrerat: 8-2009
Skickat måndag den 9 september 2013 - 18.49:   

Her er en stor sjældenhed. 11L og 11 lødig er almindelige stempler. Men dette er sjældent.