Startsidan för AntikPrat !

AntikPrat » Silver, guld, tenn & ädelstenar » Arkiver fram till 2013-november-20 » Okända finska stämplar  

Författare Meddelande
Sstempeln
Medlem
Användarnamn: Sstempeln

Meddelande nummer: 150
Registrerat: 4-2013
Skickat tisdag den 12 november 2013 - 13.42:   

Jag hade anledning att studera vissa stämplar i Tyra Borgs "Guld- och silversmeder i Finland" lite närmare. Som så ofta hamnade jag i något helt annat än först tänkt, och kom då in på de stämplar längst bak, som kallas "Okända".
Så upptäckte jag att en del av dessa borde gå att reda ut.
Kanske redan utredda? Dags att jämföra med Qrts´ uppgifter i den omfångsrika lista han har producerat. Där stod det fortfarande "okänd" på dessa "initialstämplar", så låt nu höra vad Qrts tycker om mina förslag!

För de som inte är helt insatta bör påpekas att Finland och Sverige hade samma stämpelsystem till 1809, med kontrollstämpeln "tre kronor". Från 1810 stämplas i det "ryska" Finland med "en krona" och man börjar om med årsbokstäver från "A" igen.
Med tanke på Sveriges och Finlands gemensamma historia och täta kontakter är det helt naturligt att föremål i det ena landet mycket väl kan ha sitt ursprung i det andra.

S. 481, nr 2520-2523:
"CGR", stadsstämpel, år 1776 (S), tre kronor.
Jag undrar om inte stadsstämpeln är S:t Erik - möjligen upp och ner? Det kan kanske vara den flitigt förekommande C.G.Renander i Stockholm?
Han är bl.a. känd för rokokoknivar, vilket ju passar bra här.
(Gula boken, s.167).

S. 481, nr 2524-2527:
"IBM", "korsade nycklar", tre kronor, 2.
Det här kändes väldigt bekant". Det ser ut som "IRM", men det är precis stämplarna som redovisas för Johan Bergman i Luleå. Stadsstämpeln är rätt. Tiden stämmer säkert också, eftersom "2" måste vara ena halvan av en årsbokstav mellan 1788 och 1806. Ofta slog man bokstav och siffra separat, och det finns många kända missar. Siffra före bokstav är vanligast, men en saknad del förekommer också.
(Gula boken, s. 448 - spec. nr 5672).

S. 482, nr 2533-2535:
"LR", tre kronor, 18K. Ingen stads- eller årsstämpel. Dock bedömt som 1700-talets slut.
Det verkar som om Qrts placerar detta i Viborg, och har antagligen något skäl till det.
Annars skulle jag, styrkt av det tidigaree, kunna placera även detta i Sverige.
Eftersom det i båda exemplen handlar om guldsmycken, kan "LR" i Göteborg passa fint. Lars Ryberg var verksam i Göteborg 1788-1812, och var just juvelerare. Han stämplade "LR" så, och vare sig stads- eller årsstämplar noteras!
(Gula boken, s. 311).

S. 482, nr 2539-2540:
"S.I.", "1802" (endast).
Är det inte ovanligt med ett utskrivet år i Finland denna tid. Har någon kollat mästare med "SI" i Norge?

S. 484, nr 2561:
"TF" ihopskrivet.
Det är väl ingen okänd mästare, utan Tammerfors stadsstämpel?

S. 484, nr 2567-2570:
"CMÅ", stadsstämpel som ser ut som en korsning mellan en fjäril och ett slott, "en krona", "C3".
Föremålet sägs vara en saltsked från 1860. Eftersom C3 i Finland blir just 1860, gör Tyra Borg tidsbedömningen "1840-1870".
Eftersom man antagligen säger 1860 p.g.a. årsstämpeln, och inte p.g.a. någon inskription, har jag en helt annan teori.

Det finns inte många namn som stämmer med "CMÅ". Bokstäverna är ganska tydliga också.
Men det finns i Tavastehus en Carl Magnus Åström, 1805-1816, som redovisas med en stämpelrad:
"C:M.A", TRE kronor, 3A (= A3 = 1807 enligt svenskt system), stadsstämpel (variant av Tavastehus "slott").
Han kan ju ha haft mer än en stämpel. "CMA" är inte bättre än "CMÅ", f.ö.
Om man tänker på att C3 blir 1809 enligt svenskt system (i stället för 1860), så kan man inte låta bli att undra om detta kan vara ett hittills okänt exempel på övergångsstämpling, i skarven 1809-1810.
Han slog den dittills använda (svenska) C3, men det blev en alldeles ny, finsk "enkrona".
Nu har jag ju inte sett saltskeden, men modellen kan ju vara en "tidlös", och därför svår att tidsbestämma.

Eftersom saltskeden, när det begav sig, befann sig i Kexholm, kan man förstås undra om Carl Henrik Åkerblom i Kexholm är den "skyldige". För honom finns inga stämplar alls noterade, och Kexholms stadsstämpel var okänd. Men ... han var verksam 1818-1822(1824), vilket passar lika dåligt som mellanbokstaven (H för Henrik, inte M).
Qrts
Medlem
Användarnamn: Qrts

Meddelande nummer: 2289
Registrerat: 8-2009
Skickat tisdag den 12 november 2013 - 15.28:   

Mycket, riktigt mycket, vatten har runnit i Jordan sedan dess....

2520-2523 CGR, helt möjlig teori
2524-2527 IBM, helt möjlig teori
2533-2535 LR, det är Lorentz Rosenius 1828-1854 i Viborg
2539-2540 S.I. Ja mycket ovanligt med årtalet stämplat såhär. Norge kollad, inget napp i mina källor.
2561 "TF", ja det är Tammerfors stadsstämpel.
2567-2570 CMÅ, ja det kan vara Carl Magnus Åström. Han stämplade dock C:M·A, C:M·Å och C:M:ÅSTRÖM. Se sida 367 i TB.

Så kan vi ju spekulera märk SPEKULERA vidare:

2516 kan vara Henrik Klein i Kexholm/Viborg
2537 kan vara Carl Fredrik Stenfors 1828-1854
2556 kan vara Henrik Sandberg 1795-1818 men det är osannolikt.
Men det var bara spekulationer.
Sstempeln
Medlem
Användarnamn: Sstempeln

Meddelande nummer: 152
Registrerat: 4-2013
Skickat tisdag den 12 november 2013 - 17.24:   

Skrev du rätt årtal för Rosenius i Viborg? Det ska väl vara 1729-1762?
Intressant att man forskat fram detta - dels för att stämplarna (hos TB) inte alls liknar, dels för att TB har bedömt föremålen (med den "okände LR") som från 1700-talets slut, och dels för att det var just guldföremål.
Men Göteborg är såklart väldigt avlägset.
Jag noterar den nya uppgiften i boken.

"CMÅ": TB har bara med en variant, men de andra två namnstämplarna var säkert ganska lätta att knyta till just Åström, när de dök upp.
Om min teori passar, och är bevisbar så småningom, så är det lite kittlande. Det borde vara det enda noterade exemplet på en stämpling i båda regimerna samtidigt.

Efter freden i slutet av 1809 hade man nog annat att tänka på än nya ädelmetallstämplar. För den händelse något tillverkades kort därefter fick det kanske helt svenska stämplar. Det går knappast att veta, eftersom månads- eller datumstämpling inte förekommer.
Hur snart in på 1810 kom det nya igång?
Har man kännedom om någon slags "övergångsperiod"?

Jag noterar att det sedan verkligen bara är spekulationer, men ändå:

2537: Stenfors i Björneborg kan väl inte ha stämplat "K" (stämpel 2538, för 1819)? Han var inte verksam förrän 1828?

2516: Henrik Klein låter inte osannolikt.
Den visade stadsstämpeln med ett krönt djur har inga likheter med någon annan finsk stadsstämpel.
För TB var Kexholms stämpel okänd. Senare noteras varianter med en fågel (stork?).
Finns det någon symbolik som kan koppla det krönta djuret till Kexholm - Viborg lär väl vara uteslutet?
Qrts
Medlem
Användarnamn: Qrts

Meddelande nummer: 2304
Registrerat: 8-2009
Skickat fredag den 15 november 2013 - 16.41:   

Hoppsan, Sstempelns svar har undgått mitt öga.
Naturligvis är Roseninus verksamhetstid 1729-1763, slinta på raden ber om ursäkt.
Beträffande övergångstiden så var det nog lite si och så med den. Enstaka finska föremål med kattfoten lär har påträffats efter 1810. Har inte sett sådana själv men det påstås...

Det anges inget bestämt årtal för 2537 bara "förra del" och jag sade "kan" vara...men OK, K kan vara årtal, men även en okänd stadsstämpel eftersom CS inte kunnat lokaliseras, men men... spekulationer...

Att 2516 skulle vara Henrik Klein har inte kunnat bevisats. Det finns inte en ända känd finsk stadsstämpel som har ett krönt djur, men krönta stämplar finns utan djur. Viborg är uteslutet.
Vad för en stämpel finns på Kexholms stämpel får var och en själv gissa. Kexholm heter på finsk Käkisalmi, vilket skulle översatt bli GÖKsund, men en gök är det nog inte, kanppast stork heller. Det finns inte storkar i Finland förutom hägern. Man vet dock att funnits äldre stadstämplar än nedan visade men utseendet är okänt.

Köki
Qrts
Medlem
Användarnamn: Qrts

Meddelande nummer: 2305
Registrerat: 8-2009
Skickat fredag den 15 november 2013 - 16.44:   

Hoppsan, Sstempelns svar har undgått mitt öga.
Naturligvis är Roseninus verksamhetstid 1729-1763, slinta på raden ber om ursäkt.
Beträffande övergångstiden så var det nog lite si och så med den. Enstaka finska föremål med kattfoten lär har påträffats efter 1810. Har inte sett sådana själv men det påstås...

Det anges inget bestämt årtal för 2537 bara "förra del" och jag sade "kan" vara...men OK, K kan vara årtal, men även en okänd stadsstämpel eftersom CS inte kunnat lokaliseras, men men... spekulationer...

Att 2516 skulle vara Henrik Klein har inte kunnat bevisats. Det finns inte en ända känd finsk stadsstämpel som har ett krönt djur, men krönta stämplar finns utan djur. Viborg är uteslutet.
Vad för en stämpel finns på Kexholms stämpel får var och en själv gissa. Kexholm heter på finsk Käkisalmi, vilket skulle översatt bli GÖKsund, men en gök är det nog inte, kanppast stork heller. Det finns inte storkar i Finland förutom hägern. Man vet dock att funnits äldre stadstämplar än nedan visade men utseendet är okänt.

Köki

Förresten SStempeln hur blev det med filen essauierstämplarna för Holland?
Qrts
Medlem
Användarnamn: Qrts

Meddelande nummer: 2306
Registrerat: 8-2009
Skickat fredag den 15 november 2013 - 16.46:   

Vad hände det nu, det blev dubbelt????

Här finns en hel del att läsa bästa SStempeln

http://www.leimat.fi/sv/
Qrts
Medlem
Användarnamn: Qrts

Meddelande nummer: 2313
Registrerat: 8-2009
Skickat lördag den 16 november 2013 - 12.30:   

Kom plötsligt ihåg denna stämpel:

GGF

Det är Gustaf Granfelt i Borgå 1792-1810. Se på stämpeln, svensk kattfot och svensk årsstämpel D3, som är 1810. Den finska årsstämpeln är A
Sstempeln
Medlem
Användarnamn: Sstempeln

Meddelande nummer: 166
Registrerat: 4-2013
Skickat lördag den 16 november 2013 - 17.17:   

Intressant!
Där har vi ju ett exempel, som dessutom är från 1810. Så mycket troligare då att även "CMÅ" skulle stämma med min teori ovan (1809).

"Leimat"-sidan har jag förstås också redan kollat. I frågeställningen utgick jag dock från din egen stora lista ...

Betr. Kexholm, så menade jag snarast att fundera över om det finns någon tänkbar koppling mellan Kexholm och ett krönt djur. T.ex. i stadsvapen eller liknande.
Fågeln kan väl ha en association till ortsnamnet - fast inte liknar det precis någon gök! Men du vet, göken lägger ju sina ägg i andra fåglars bo ... :-O

Betr. 2537 igen: Visst, "K" kan vara en stadsstämpel, men i så fall passar väl Björneborg ännu sämre? D.v.s. oavsett spekulationer, och vem det nu sedan är, så tror jag inte att det kan vara Stenfors.
Qrts
Medlem
Användarnamn: Qrts

Meddelande nummer: 2317
Registrerat: 8-2009
Skickat lördag den 16 november 2013 - 17.27:   

Jo vi kan glömma Stenfors men det var ju bara en spekulering...
Min stora lista börjar bli utdaterad. Jag håller på med en ny nu. Du skall hålla dig till "leimat.fi". Det är bara vissa osäkra fall som inte är medtagna i leimat som kan kollas från min lista.

Den ända möjliga kopplingen jag kan komma på är, att TB:s HK är Klein och att det krönta lejonet/djuret är den gamla okända Kexholms stämpeln, men även detta är mycket spekulativt...vet bara inte.

Frågar igen: Hur blev det nu med essauierlistan?
Qrts
Medlem
Användarnamn: Qrts

Meddelande nummer: 2322
Registrerat: 8-2009
Skickat lördag den 16 november 2013 - 21.01:   

Jag fortsatte diskussionen med en annan intrsserad person. Här kommer nya synpunkter.

#2516 HK Osannolikt Henrik Klein p gr.av #2517. Stämpeln är sannolikt av utländskt härsprung.

#2533 LR. Osannolikt Lorentz Rosenius. Han kan inte ha stämplat med kattfoten i det ryska Viborg.

#2533 Sannolikare är det Lars Rydberg i Göteborg (som du även föreslog)

#2564 GMÅ inte CMÅ torde vara Gustav Mauritz Åkerblom 1858-1865. "Fjärilen" är savolax vapen och inte Tavastehus slott. Då blir staden St. Michel/Mikkeli.

Kexholms "gök" lär föreställa en trana. Stadens gamla vapen lär ha varit ett slott.
Tobi
Medlem
Användarnamn: Tobi

Meddelande nummer: 1
Registrerat: 11-2013
Skickat tisdag den 19 november 2013 - 16.44:   

Jag har en liten bägare av Adolf Fredrik Granfelt, verksam 1827-1855 i Borgå, och son till Gustav Granfelt. Den bägaren har ingen årsstämpel alls.

Enligt min släktforskning var Gustav bror till min mans farfars farfars farfar. Är det någon som har mer information om de båda silversmederna än den som finns i Tyra Borgs bok?

Stämplat AFG Borgå