Startsidan för AntikPrat !

AntikPrat » Silver, guld, tenn & ädelstenar » Arkiver fram till 2014-mars-5 » Brosch från 1875  

  Tråd Senaste användare Meddelanden Sidor Senaste meddelande
Arkivera tills 2014-januari-20Sstempeln20-1-14  14:58 
Arkivera tills 2014-januari-22Elizabeth22-1-14  19:59 
  ClosedClosed: Nya ämnes-trådar accepteras inte på denna sida        

Författare Meddelande
Elizabeth
Medlem
Användarnamn: Elizabeth

Meddelande nummer: 21
Registrerat: 1-2011
Skickat onsdag den 22 januari 2014 - 20.09:   

Jag har även hittat lite grön ärg där fästet till nålen sitter.
Fästet är av gångjärnstyp.
Lite ny info ifall det skulle hjälpa.
Sstempeln
Medlem
Användarnamn: Sstempeln

Meddelande nummer: 227
Registrerat: 4-2013
Skickat onsdag den 22 januari 2014 - 22.15:   

1. Jag tror att Elizabeth är införstådd med att både Les och jag gör en sannolikhetskalkyl, och spekulerar.
Ingen människa kan, med ledning av en bild, säga säkert vad det är för material.

2. Qrts har självklart fullständigt rätt i att allt är oklart. Han är noga med att påpeka att "utan stämplar - inget silver". Jag säger: "utan silverstämplar - inget silver".

3. Frågan är vad som är silverstämplar.
Jag menar att det avser sådana stämplar, som man kan konstatera har slagits på silverföremål. Det kan vara ganska olika i olika länder.
I t.ex. Sverige förväntar vi oss kontrollstämpel ("kattfot"), tillverkar-, stads- och årsstämpel.
Trots det förekommer det på en del föremål att en eller flera stämplar saknas. Det handlar även om vilken tillverkningstid det är.
I Danmark, på den s.k. landsorten, förekommer det frekvent (ex:vis på 1800-talet) att även större föremål endast har en eller ett par tillverkarstämplar, och inget mer.

4. Först nu inser jag att Elisabeth säger att "det finns två stämplar på undersidan där det står M N ..."
Är alltså samma stämpel slagen två gånger? I så fall talar det än mera för silver.
Om det är stämplat på själva broschen, torde det inte finnas några andra stämplar på nålen.

5. Det är känt att det finns även norska saker, t.ex. äldre s.k. "bondesølv", som t.o.m. är helt ostämplat. Här kan man möjligen tycka att 1875 är väl sent för dylikt, och något direkt "bondesølv" är det väl inte.

6. Sättet att pricka in ägar-"gravyren" är osvenskt, men mycket vanligt i Danmark, och förekommer väl också i Norge.
Det behöver inte vara en brudgåva bara för det.
Visst kan man ägarmarkera allt möjligt, oftast för att man värdesätter föremålet. Såväl silver som en del andra metaller går bra att gravera.
Rostfritt stål är lite svårare ...

7. Det tycks stå "MTF".
Det är inte vare sig XXS för X-søn, eller XXD för X-datter, men det borde ändå vara en kvinnas brosch.
Om den nu gått i arv, borde man kunna finna personen med ett namn som passar.
Det kan vara två förnamn + ett efternamn, eller ett förnamn + två efternamn, som ska passa in.
Jag tror 1875 är för sent för att TF ska vara två del-initialer (t.ex. TornFalk).

8. P.g.a. antagen proveniens, och att det faktiskt finns en tänkbar silversmed i krokarna, finns det sådant som talar för att det är en norsk brosch, och silver är i varje fall inte uteslutet.

9. "... överens om att det är ett slags enklare och "billigare", för att vara på den tiden, smycke? Något som vanliga arbetarklassmänniskor skulle kunnat köpa." ?
Nja, det tycker jag är att kategorisera lite väl hårt. Men, oavsett material, så var det kanske ingen jättedyr historia.
Det är det inte idag heller. Ett par gram silver betingar inte mer än någon tia. Är den maskinpressad är det inte mycket arbetskostnad heller.
För Elizabeth handlar det om något helt annat.

10. Jag kan för lite om broscher för närmare kategorisera den. Andras synpunkter välkomnas!

11. När det inte finns några stenar, limmade delar, eller något som kan lossna eller förstöras, kan man göra "värme-testet". Silver leder värme mycket bra. Om man lägger det i hett vatten blir det snabbt riktigt varmt - mycket varmare än många andra metaller.
Nästa steg är annars att gå till någon som kan testa att/om det är silver. Inte bara på ytan då, förstås ...
När det är klart, blir vår sannolikhetskalkyl bättre, eller sämre.
Elizabeth
Medlem
Användarnamn: Elizabeth

Meddelande nummer: 22
Registrerat: 1-2011
Skickat tisdag den 28 januari 2014 - 0.35:   

Sstempeln:

4. Det stämmer; stämpeln är alltså slagen 2 gånger på broschen. Tyckte själv att det kändes lite udda.

7. Kvinnan hette Marthe T Falang. Vad T står för har jag inte fått reda på ännu. Fortsättning följer då jag håller på att släktforska. Kanske jag eventuellt kan få fram mer info eller mer preciserat om bostadsorten och möjliga silversmeder.

11. Säger du det! Jag ska pröva att göra värmetestet någon dag snart.
Hose
Medlem
Användarnamn: Hose

Meddelande nummer: 2900
Registrerat: 8-2009
Skickat tisdag den 28 januari 2014 - 19.41:   

Jeg har en guld broche. En kame som er indfattet i 14 karat. Der er ingen stempler på den. Den oprindelige nål er skiftet til en sikkerhedslås. Formentlig har ejer tabt den og villet sikre at det ikke skete igen. Da låsen er skiftet er en del af fæstet på brochen også skiftet - karatstempel er sikkert forsvundet dengang.
Martin
Medlem
Användarnamn: Martin

Meddelande nummer: 40
Registrerat: 8-2009
Skickat söndag den 2 februari 2014 - 9.58:   

AntikPrat har en svakhet. Man kan ikke svare hvis man er utenfor Skandinavia. Jeg har vært i syden i 3 uker.
I Norge er vi godt kjent med brosjer o.l. hvor fronten var i gull og bakstykket i sølv, så fylt med skjellakk. Disse ble naturlig aldri gehaltstemplet.
Jeg tror at dette er det samme og at det er Mons Nielsen i Kristiania.
Konstnovisen
Medlem
Användarnamn: Konstnovisen

Meddelande nummer: 209
Registrerat: 9-2013
Skickat måndag den 3 februari 2014 - 2.51:   

Angående användningsområdet så användes den här typen av broscher vid tiden oftast för att fästa sjalen på plats. Typen var populär länge och kommer redan på 1830-talet och tillverkades i långt över hundra år. På 40-talet bar man den ofta på kappslaget.
Elizabeth
Medlem
Användarnamn: Elizabeth

Meddelande nummer: 23
Registrerat: 1-2011
Skickat måndag den 10 februari 2014 - 1.05:   

Hose: Jaha, det var stämpel endast på nålen då kan man tänka sig. Det är nog inte ovanligt att nålar går av och försvinner. Intressant, jag tar till mig det du skriver.
Martin: Spännande! Jag skulle vilja se fler Mons Nielsen broscher, då jag vet så lite om honom. Vet du var man hittar bilder eller info?
Varför fyllde de broschen med shellack? Eller menade du att de målade den med schellack?

Konstnovisen: Vad trevlig och bra info.
Det är lite som jag trodde då. Ser precis ut som något man håller ihop sjalen med. Mycket vacker enligt mig. Det verkar ha kommit fram en del info om denna typ brosch nu. Jag tror att det kan vara så som ni skriver.
Martin
Medlem
Användarnamn: Martin

Meddelande nummer: 41
Registrerat: 8-2009
Skickat måndag den 10 februari 2014 - 9.44:   

Jeg tror ikke at det finnes noe samlet over Mons Nielsens produksjon. Den var nok ikke spesielt stor.
Gullfronten i disse brosjene var løvtynn (nærmest som en hinne)og de ble fylt med skjellakk for å holde formen. Skjellakk har egenskapen at den utvider seg ved oppvarming og derfor var det nesten umulig å reparere disse brosjene. De ble sjelden hårdloddet (sølv eller gull), men tinnloddet -og med dette mer eller mindre ødelagt.
Sstempeln
Medlem
Användarnamn: Sstempeln

Meddelande nummer: 256
Registrerat: 4-2013
Skickat måndag den 10 februari 2014 - 17.12:   

Elizabeth!

Om broschen är sammansatt så som det nu antas, är det nog inte lämpligt att ha den i hett vatten!!!
Det jag skrev i punkt 11 ovan, "... kan förstöras... " är ju plötsligt ganska väsentligt.
Elizabeth
Medlem
Användarnamn: Elizabeth

Meddelande nummer: 24
Registrerat: 1-2011
Skickat måndag den 17 februari 2014 - 9.02:   

Sstempeln: Det samma kände jag när jag var på väg att göra det, så jag avbröt.

Martin: Då förstår jag. Broschen har fått några törnar genom åren, har jag sett. Små, små bucklor. Tennlödning alltså...kan vara den som visar sig som blåaktigt regnbågsfärgad då på vissa ställen.
Då får jag leta vidare efter flera uppgifter om Mons.