Startsidan för AntikPrat !

AntikPrat » Silver, guld, tenn & ädelstenar » Arkiver fram till 2014-mars-5 » Avart av engelsk snäck  

  Tråd Senaste användare Meddelanden Sidor Senaste meddelande
Arkivera tills 2014-februari-11Anders Juhlin11-2-14  22:24 
  ClosedClosed: Nya ämnes-trådar accepteras inte på denna sida        

Författare Meddelande
Sstempeln
Medlem
Användarnamn: Sstempeln

Meddelande nummer: 266
Registrerat: 4-2013
Skickat tisdag den 11 februari 2014 - 23.18:   

StaDsstämpel, bäste Anders - inte staTsstämpel!
Ännu är inte Lund någon fristat, väl?

Enligt stämpelboken är stadsstämpeln en avbildning av stadsvapnet, som i sin tur anges som: "En stadsmur med krenelerat porttorn, flankerat av två mindre torn".
Qrts
Medlem
Användarnamn: Qrts

Meddelande nummer: 2482
Registrerat: 8-2009
Skickat onsdag den 12 februari 2014 - 9.16:   

Nu glömde du en viktig sak bästa Sstempeln. Din definition av Lunds stadsvapen är lite bristfällig. Slutet lyder nämligen "..., det hela stående på marken". Så ser stadens vapen ut :-O:-O:-O

lund
Sstempeln
Medlem
Användarnamn: Sstempeln

Meddelande nummer: 268
Registrerat: 4-2013
Skickat onsdag den 12 februari 2014 - 10.40:   

Du har helt rätt!
Men observera att jag skrev "Enligt stämpelboken är ...". :-O
Det var för att förklara saken ur författarnas perspektiv.
Sigillbilden i (gula) boken visar den variant som inte har någon tydlig marknivå alls. Utseendet har förändrats med tiden, så även i silvrets stadsstämplar. Vissa har "marknivå" - andra inte.

Men det finns andra konstigheter. Se bara på förklaringen till Västerås stadsstämpel!
Det hävdas vara ett A (för det gamla namnet "Arosia - Västra Aros"), vilket också utvisar sig i den nyare stämpeln. Den är mycket riktigt ett "A".
I själva verket syftar den gamla bilden på ett "M" i form av ett så kallat Mariamonogram.
Det fick jag minsann lära mig den hårda vägen i ett mycket tidigt AP-inslag!
Missuppfattningen är vida spridd!
Qrts
Medlem
Användarnamn: Qrts

Meddelande nummer: 2483
Registrerat: 8-2009
Skickat onsdag den 12 februari 2014 - 11.36:   

Det finns fördelar med gamla Upmark från 1925. Stadsvapnen är välritade och mycket bättre än sigillstämplarna i Gula Boken. Bilden ovan är från Upmark.

Beträffande Västerås vapen och benämningen "Västra Aros" finns en hel del att debattera. Det är inte som sagt ett A utan Mariamonogrammet från 1200-1300-talet, mao AM som står för Ave Maria.

varos

Samma sak gäller stadsvapnet för Åbo stad i Finland. Vapnet liknar väldigt mycket Västerås vapen och har faktiskt samma ursprung. Trots detta hävdar somliga att Åbo-vapnet skulle vara ett gotiskt A och då stå för stadens latinska namn "Aboa". Bokstäverna har ändå fått lijor i runt sig. Liljorna symboliserar Jungfru Marias "renhet". Det är bara att jämföra. Så ser Åbo vapen ut:

Åbo

Märk dock att både Åbo och Västerås domkyrka är namngiven efter Jungfru Maria sedan medeltiden.

Så skall vi inte heller glömma Skänninges vapen. Vad ser vi där?
Skänn
Nä nu åkte det off topic, nog om stadsvapen...:-)
Sstempeln
Medlem
Användarnamn: Sstempeln

Meddelande nummer: 271
Registrerat: 4-2013
Skickat onsdag den 12 februari 2014 - 12.31:   

"Gula boken" är till den delen ett faksimil av 1963 års upplaga.
Det är kanske så att man helt enkelt tagit olika vapenbilder 1925 och 1963, p.g.a. av vapnet ändrats till utseendet under årens lopp ...
Frågan är alltid vilket år man ska utgå ifrån.

Jag har även 1943 års upplaga. Den är likadan som 1925.
Qrts
Medlem
Användarnamn: Qrts

Meddelande nummer: 2487
Registrerat: 8-2009
Skickat onsdag den 12 februari 2014 - 12.49:   

Upmarks vapenbilder är betydligt bättre än Gula Bokens ruttna sigillbilder. De är i stort värdelösa.
Blå Boken innehåller klart bättre vapenbilder. Kanske lite för moderna, men man ser ändå i huvudsak vad vapnet skall innehålla, vilket man ganska dåligt gör från Gulans sigill.

Jag har Upmark 1925 och Gula boken (och Blåa). Ser ingen orsak till att skaffa 1943 och/eller 1963 upplagorna.
Peter_h
Medlem
Användarnamn: Peter_h

Meddelande nummer: 354
Registrerat: 3-2013
Skickat onsdag den 12 februari 2014 - 17.17:   

"Engelsk snäck" var som sagt en poulär modell, som tillverkades av många smeder både i Sverige och annorstädes. Utseendet kan variera ganska mycket. Förutom att framsidan var baksidan som Qrts påpekar, så hade olika smeder variationer i
skedens mönster. Har själv en matsked (21 cm lång)från Karlskrona 1844.Framsidan är det vi kallar framsidan. Smedens initialer är
?G.T. Den första bokstaven är så sliten att jag inte kan uttyda den. O4 är omslutet av en sorts böjda klamrar Fanns det någon smed med de bokstäverna i Karlskrona vid den tiden?
Les
Medlem
Användarnamn: Les

Meddelande nummer: 3103
Registrerat: 9-2009
Skickat onsdag den 12 februari 2014 - 18.52:   

Mästarens efternamn borde sluta på T och då finns det bara en överhuvudtaget, nämligen Peter Andreas Thomasson 1832-1864.
Han stämplade P.A.T och PT. Klammer kring en årtalsbeteckning vet jag mig inte ha sett. Kan det vara ramen som deformerats. Det kan man se på engelska äldre bestick ganska frekvent.
Någon som slutar på G.T finner jag inte i Karlskrona.
Peter_h
Medlem
Användarnamn: Peter_h

Meddelande nummer: 355
Registrerat: 3-2013
Skickat onsdag den 12 februari 2014 - 19.49:   

Tack, Les, för din info! Nej det är inte ramen som deformerats. Klamrarna liknar grodyngel (konstig liknelse). Jag hittar inte heller någon ?GT i Karlskrona men stadsstämpeln är tydlig.
Les
Medlem
Användarnamn: Les

Meddelande nummer: 3104
Registrerat: 9-2009
Skickat onsdag den 12 februari 2014 - 20.00:   

Något är galet!
Hans Georg Tillström med stämpeln HGT finner man 1844 i Karlshamn. Han kom från Växjö där han vann burskap 1838 och blev dessförinnan mästare i Stockholm 1829. 1844 flyttade han till Karlshamn och var verksam där till 1849.
Du får visa stämplarna på bild, det kan bli nytt material till gulan.