Startsidan för AntikPrat !

AntikPrat » Silver, guld, tenn & ädelstenar » Arkiver fram till 2014-maj-21 » Silversmeder i Kristianstad 400 år  

Författare Meddelande
Les
Medlem
Användarnamn: Les

Meddelande nummer: 3194
Registrerat: 9-2009
Skickat söndag den 2 mars 2014 - 21.43:   

Till utställningen av silver i Silversmedjan i Kristianstad i samband med stadens 400-årsjubileum behöver silversmeden Ingemar Grönroos låna äldre silver från Kristianstad med omnejd.
Det behöver inte vara av Erlandssons produktion utan något från alla de silversmeder som verkat där under den tid stadens funnits. Vi räknar Vä dit.

Jag har lite jag kan låna ut och en kronsked från 15-1600-talet som antas komma från Vä.
Den är stämplad med ett bomärke som jag dock inte kunnat finna ursprunget till.

Kronsked
Kronsked från Vä?
Bladdekor
Bladdekor
Skedskaft
Skedskaft
Kronan
Kronan
Krontopp
Krontopp
Bomärke
Bomärke
Bomärke 180°
Bomärket 180°

Jag har letat efter det här bomärket för att möjligen säkerställa att skeden kommer från Vä. Den karakteristiska stadsstämpeln från Vä med sitt halva krönta hjul återfinnes inte på skeden.
Jag har letat i alla upptänkliga hörn efter den här stämpeln, men nu behöver jag hjälp eller en ny infallsvinkel.
Det finns kanske någon därute som har komplement till de bomärken som finns i gula boken eller har forskat i bomärken. Tips mottages tacksamt.
Kha
Medlem
Användarnamn: Kha

Meddelande nummer: 870
Registrerat: 8-2009
Skickat måndag den 3 mars 2014 - 18.11:   

Ja, så fina grejor har inte jag att låna ut. Grovt tycker jag att det finns stora likheter med märke 8136.
Les
Medlem
Användarnamn: Les

Meddelande nummer: 3197
Registrerat: 9-2009
Skickat måndag den 3 mars 2014 - 22.25:   

Nu har jag fått boken från Regionmuseet i Kristianstad och på sidan 7 finns en sked snarlik skeden ovan. Den är visserligen gjord omkring år 1600 av Hans Klausen i Vä d.v.s. något senare än jag tror att min sked är gjord.
I boken finns en utmärkt mästarförteckning och där finns också stämpel #8136. Likheten skulle vara triangeln och i viss mån ramformen, men stämpeln ovanför, i gula boken #8234, här tillskriven Povel Pedersen Graa, 1539-1570, skulle lika gärna kunna vara rätt bomärke. Ramformen stämmer inte riktigt och Vä stadsstämpel kunde gott varit med.
Vä förlorar sina stadsprivilegier 1614 och nu fick Christianstad dessa privilegier.
Jag har funderat på om min sked kan vara gjord efter år 1614 och därför inte har någon Vä-stämpel, men staden låg i ruiner och var närmast obebodd.

För att tala om något annat, så behandlar boken SILVER också Erlandssons. Författaren har läst på; ingenstans talas det om någon Bengt J, enbart Berndt och sonen Berndt Rudolf.

Boken har en förträfflig historia omfattande 5 sekler med en mångfald av vackra bilder på föremål ur Regionmuseets samlingar.
De närmaste dagarna skall jag lusläsa boken och njuta av bilderna.
Les
Medlem
Användarnamn: Les

Meddelande nummer: 3234
Registrerat: 9-2009
Skickat tisdag den 18 mars 2014 - 23.45:   

Jag har talat med en av författarna om förvirringen runt Berndt Erlandsson. Ibland har man antagit att det bara funnits en Berndt, ibland att det funnits en Berndt och en Bengt J.
Författarna har gått noggrant till väga genom att visa att det funnits två Erlandsson, fader Berndt och sonen Berndt Rudolf. Namnet Bengt J hade man påträffat, men hur det uppkommit och när, har man inte utrett.

Efter Erlandssons tog John Grönroos över Silversmedjan och därefter Ingemar och senare den yngre brodern Dan.
Dan gick bort 2001 och Ingemar Grönroos har till hans minne inrättat ett galleri där unga silversmeder kan få ställa ut sina alster.
Det går bra att besöka galleriet i Grönroos Silversmedja.

En specialutställning till minnet av Dan Grönroos kommer till helgen och efterföljande vecka att anordnas i Silversmedjan. Utställningen visar föremål skapade av Dan, många inlånade och aldrig visade tidigare.
Ett besök som i varje fall jag inte kommer att missa!
Utställningen öppnar klockan tolv på lördag 22 mars och stänger klockan fyra.
Sedan varje dag mellan 12-16 till den 30 mars.
Adressen är Kyrkogårdsgatan 8 i Kristianstad.
Varför inte passa på att bese Regionmuseets silverutställning samtidigt. Lokalerna ligger 5 min från varandra med bil. Sparbanken i Kristianstad har också en permanent silverutställning på 2:a våningen som går att bese under bankens öppettider.
Med lite organisation hinner man med alla tre utställningarna på samma dag!
Matsy
Medlem
Användarnamn: Matsy

Meddelande nummer: 1
Registrerat: 4-2014
Skickat onsdag den 9 april 2014 - 14.59:   

Hur det kom sig att guldsmed Berndt Erlandsson fick överta Anders Wessmans verkstad 1867.

De första åren efter kyrkoherden Brincks tillträde 1824 som kyrkoherde i Norra Åkarps socken, i dagligt tal kallad Bjärnum, var en omtumlande tid i prästgårdens grannskap. Bland annat omtalar Tord Jöran Hallberg prästgårdspigan Stina Löfbergs ”liderliga leverne” med drängen Erland Bengtsson (f 1803 8/2 i Hemmeströ, N Åkarp till Stoby 1832, död i Mala, Vankiva socken 1881).
Detta kunde kyrkoherden inte tolerera och för att beivra otukten hade han skaffat vittnen som sett Erland övernatta hos Stina. Pigan tvangs 1826 flytta från prästgården och tog tjänst hos kommissarien Frost som 1823 av Pehr Månsson och Lovisa Elmlund köpt ett hemman under Bjärnum nr 4. Christina Löfberg (f 1790 eller 1796 i Ystad) födde där den 22 maj 1827 sonen Bengt, (se notis nedan) vilken drängen Erland av allt att döma var köttslig far till, vilket också sedermera manifesterades genom efternamnet vid flyttningen till Kristianstad 1839.
Därifrån flyttade pigan några år senare till kronolänsmannen Olof Wessman i Dalsjö med sin son. Denne Olof Wessman född i Äsphult 1800, hade en yngre bror som blivit utlärd guldsmed 1838. Året därefter flyttade sonen till Kristianstad där han gick i lära hos styvfaderns bror. Pojken kom i guldsmedslära och blev framgångsrik juvelerare och guldsmed i Kristianstad under namnet Berndt Erlandsson.
Flyttnotis: Gossen Bengt Erlandsson från Dalsjö till Christianstad 1839. Då bodde han inhyses med modern på Dalsjö hos kommissarie Wessman.
application/pdfNotis1827
Erlandsson.pdf (104.6 k)
Matsy
Medlem
Användarnamn: Matsy

Meddelande nummer: 2
Registrerat: 4-2014
Skickat onsdag den 9 april 2014 - 22.02:   

Bengt Erlandssons förnamn ändrades till Bernt i husförhörslängderna någon gång mellan 1844 och 1847. Han var då gesäll i Kristianstad hos Anders Wessman (som var född 1803).
Matsy
Medlem
Användarnamn: Matsy

Meddelande nummer: 3
Registrerat: 4-2014
Skickat onsdag den 9 april 2014 - 22.10:   

Tor Flensmarck härstammar från Graa-släkten i Vä och har utformat detta personliga vapen!
Graa
Les
Medlem
Användarnamn: Les

Meddelande nummer: 3292
Registrerat: 9-2009
Skickat torsdag den 10 april 2014 - 1.32:   

Trevligt att Matsy spinner vidare på Erlandssontråden.
Det är intressant med det nämnda namnbytet från Bengt till Berndt, om det nu är samma person. Det kan knappast vara en felskrivning. Ett faktiskt namnbyte måste ha skett, vilket det borde finnas papper på.

Jag funderar på att titta närmare på Berndt Erlandsson bana som silversmed, eftersom den inte i alla delar verkar stämma med Matsys beskrivning. Turerna som lärling och gesäll samt slutligen mästare visade sig behöva ytterligare betänketid innan det sattes på pränt.
Skeden, som omtalas inledningsvis, har ett bomärke som möjligen kan föras tillbaka till Graa-släkten och påminner om symbolen i vapnet i inlägget ovan.
Matsy
Medlem
Användarnamn: Matsy

Meddelande nummer: 4
Registrerat: 4-2014
Skickat torsdag den 10 april 2014 - 21.03:   

Prästen (som skrev längden) har strukit ngt i Bengt och ovan rad tillskrivit rnt.
Se bifogad ruta från längden för 1842-1847. Wessman finns ovanför.
application/pdfNamnbytet
Namnbytet.pdf (111.4 k)
Les
Medlem
Användarnamn: Les

Meddelande nummer: 3298
Registrerat: 9-2009
Skickat torsdag den 10 april 2014 - 22.21:   

Nu uppstår frågan om pojken var döpt till Bengt eller Berndt. Säkert har föräldrarna inte kontrollerat stavningen i dopboken efter dopet och sedan har det inskrivna namnet följt med under åren.
Plötsligt har namnfelet vid t.ex. en ut- eller inflytning observerats och prästen har korrigerat direkt i husförhörslängden. Jag tror inte att man kan ändra sitt förnamn bara genom att be prästen ändra. Jag har alltid haft en känsla av att det var ganska strikt förr, men med en liten handtryckning kunde säkert allt gå.
Det har ju också talats om namnet Bengt J. Erlandsson. Om vi funnit förklaringen till Bengt så saknas fortfarande förklaring till J:et.