Startsidan för AntikPrat !

AntikPrat » Silver, guld, tenn & ädelstenar » Arkiver fram till 2014-maj-21 » Bestämmelser om stämpling av ädelmetall  

Författare Meddelande
Sstempeln
Medlem
Användarnamn: Sstempeln

Meddelande nummer: 377
Registrerat: 4-2013
Skickat torsdag den 8 maj 2014 - 14.49:   

Nu är det helt omöjligt att hänga med i alla trådar, med ihopblandade diskussioner om stämpelkrav och avsaknad, och jag vet inte vad.
Uppenbarligen läser inte heller alla allt, utan ser bara vissa väl(?) valda delar.

Att börja blanda in alla tänkbara länders alla tänkbara lagar, och med tiden förändrade bestämmelser - tillika de som saknas - är inte möjligt.
Det är nog jobbigt att plocka fram exakta uppgifter för dagen, och att försöka beskriva dem så att inte hälften feltolkas eller missförstås.

Låt oss tillsammans nu vara överens om att det självklart finns alla möjliga föremål, som är mer eller mindre korrekt stämplade, och som kanske eller kanske inte är ädelmetall, eller håller vad eventuella stämplar lovar.
Låt oss också slå fast att det förekommer alla möjliga försäljningar med både korrekta uppgifter, medvetna eller omedvetna feltolkningar såväl som önsketänkande.
Vi behöver inte flera exempel.
Däremot kan vi väl diskutera enskilda exempel separat.

Nu var det frågan om dagens svenska bestämmelser:

1.
Lag och förordning om handel med ädelmetallarbeten:

Detta är vad som gäller för "Yrkesmässig tillverkning av och handel med ädelmetallarbeten":

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-19 99779-om-handel-med-a_sfs-1999-779/

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forord ning-1999780-om-hande_sfs-1999-780/?bet=1999:780

Det går alltid att diskutera var gränsen går för "yrkesmässig". I tveksamma fall kommer det att undersökas och beslutas. Självklart ingår alla guldsmeder, guldsmedsbutiker och liknande, som sysslar med nya varor.

Det är här stämplingsreglerna gäller; för guld ska det vara haltstämpel och antingen kontrollstämpel (tre kronor) eller en registrerad namnstämpel.

2.
Lag om handel med begagnade varor:

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-19 99271-om-handel-med-b_sfs-1999-271/

Det finns speciella regler för så kallad "begagnat-handel". Detta gäller för exempelvis pantbanker och auktionsföretag.
Om någon lämnar in ett helt nytt, oanvänt föremål, räknas det i detta fall ändå som begagnat.
Dessa inrättningar anses inte "sälja" utan agerar som förmedlare.

Det finns inget speciellt krav på stämpling för att få "sälja" via en auktion. Man måste inte tillfoga någon svensk kontrollstämpel för att det ska bli lagligt.
Däremot får man självklart inte ljuga, vilseleda, eller undanhålla information, så att man kringgår bestämmelserna för ädelmetaller.

Att de kan ta emot vad som helst, även utan stämplar, är inget konstigt. De har ju möjlighet att kontrollera saken. Något krav på stämpling vid emottagande/köp finns självklart inte.
Sstempeln
Medlem
Användarnamn: Sstempeln

Meddelande nummer: 378
Registrerat: 4-2013
Skickat torsdag den 8 maj 2014 - 14.49:   

3.
Privat försäljning:

Det finns inget alls som säger att en privatperson (som inte bedriver "yrkesmässig handel") behöver bry sig ett dugg om några stämplar.
Om någon fått det intrycket av mina tidigare skrivövningar har jag uttryckt mig slarvigt, och ber om ursäkt.

Sjävklart får man sälja stämpellöst guld.
Men ... samma som ovan gäller; man får inte ljuga, vilseleda, eller undanhålla information så att man kringgår bestämmelserna för ädelmetaller.
Man får självklart inte sätta dit stämplar som är oriktiga.
Man får inte påstå att det är guld om det inte är det.
En eventuellt redan befintlig karatstämpel, som inte har där att göra, är ingen förmildrande omständighet. Föremålet är klart olagligt, men frågan är när man kan klara sig undan genom att hävda: "Jag trodde ..."?
Man får inte hävda en karathalt som är felaktig.

Att sälja ett oädelt föremål med en guldstämpel kan räknas som bedrägligt beteende, eller, ännu värre, bedrägeri.
Detta faller alltså under bedrägerilagen - inte lagen om stämpling av ädelmetaller.
En privatperson måste inte låta kontrollstämpla någonting.

Sedan är det, som vi alla vet, skillnad på vad "man" får, och vad "man" gör. Vad "man" vet eller tror.
Och vilka otillåtna företeelser som de facto lagförs.
Det finns en stor gråzon.
Rent principellt är alla skyldiga att känna till alla lagar.
Vad som lagförs är en annan sak.

Jämför med att det är förbjudet att köra för fort. Hur många "åker dit"?

Eller jämför med t.ex. piratkopierade kläder. Det är inte tillåtet att sälja sådana. Och hur många säljs varje dag i Sverige?
Det är faktiskt mycket ovanligt att någon lagförs.
I andra länder kan det vara annorlunda. I exempelvis Italien är det ett brott att köpa en märkeskopia, och böterna kan bli mycket höga.

4.
Slutsats:
Detta är enbart hur verkligheten ser ut. Jag vare sig uppmanar till eller försvarar några som helst försök till oärlighet.
Det bästa är att hålla sig till det som är korrekt stämplat - och chansa på resten, om det är tillräckligt billigt för att man ska ha råd att "förlora pengarna".

Och vad beträffar försäljning av hemma-nedsmält guld: Det kan väl ändå inte vara något problem?
Hur många tycker att det besväret lönar sig? Med eller stämplar så kan man knappast få mer än dagsaktuellt skrotpris, av en uppköpare.
Om en privatperson alls skulle vara intresserad att köpa ostämplat guld, så skulle haon nog vara ovanligt obetänksam för att betala mer än skrotpriset.
Vad jag sagt förut är bara att om man vill sälja ostämplade eller "konstigt" stämplade ädelmetallföremål, så torde det vara lönsamt att få dem kontrollstämplade. Min erfarenhet är att det lönar sig.
De som kan kontrollera halten betalar bara metallpriset.
De som inte kan det (läs: privatpersoner) vågar i regel inte "tro" tillräckligt mycket för att våga köpa till några högre priser.
Finns det begripliga stämplar är intresset klart större. Varför tror ni annars att den som är tillräckligt stämpelkunnig ofta hittar ädelmetallföremål (t.ex.utländska) till "vrakpris"?!

Rent generellt alltså. Det finns, som alltid, undantag.
Sstempeln
Medlem
Användarnamn: Sstempeln

Meddelande nummer: 379
Registrerat: 4-2013
Skickat torsdag den 8 maj 2014 - 14.52:   

Och nu får det vara bra med mitt deltagande i det här för ett tag.
Jag "försvinner", och kommer inte att kunna vare sig besvara eller försvara på ett tag ...
AB
Oregistrerad gäst
Skickat torsdag den 8 maj 2014 - 15.25:   

@ Sstempeln
Kanonbra information och tack för klargörandet!

När mina föräldrar skickade mig (och jag fick med mig fyra kompisar) till
guld- och silversmedskurs på 1970-talet pga att jag kastade de "fula"
guld- och silversmyckena (i soporna) som jag fick i konfirmationspresent.
Då gjorde vi grabbar silver och guldtackor av de "fula" smyckena som vi hade och av det silver och guldskrot som vi fick av föräldrarna.
Vi lärde oss även att "rena" metallen.
Det var endast flickorna på kursen som gjorde allehanda vackra smycken.
På den tiden fick vi absolut inte stämpla våra alster och därför har vi flera
ostämplade tackor, som väl är, inte är olagliga.
Visste faktiskt inte att jag kan sälja dom och har i och för sig aldrig haft
det i åtanke, men, men, man vet aldrig vad som kan ske.