Startsidan för AntikPrat !

AntikPrat » Silver, guld, tenn & ädelstenar » Arkiver fram till 2014-oktober-14 » SP BURG PETROGRAD  

  Tråd Senaste användare Meddelanden Sidor Senaste meddelande
Arkivera tills 2014-september-24Qrts24-9-14  15:49 
Arkivera tills 2014-september-26Sstempeln26-9-14  10:30 
  ClosedClosed: Nya ämnes-trådar accepteras inte på denna sida        

Författare Meddelande
Qrts
Medlem
Användarnamn: Qrts

Meddelande nummer: 2671
Registrerat: 8-2009
Skickat fredag den 26 september 2014 - 13.07:   

#SStempeln
Nej det menar jag inte alls. Jag skall reda ut kokoshnikstämplarna i en annan tråd och inte blanda in dem här. Den grekiska bokstaven förekommer inte alls i vänsterkokoshniken. Där finns kontrollmästarens initialer. Hägerkokshniken innehåller innehåller därempot en grekisk bokstav...läs den nya tråden.
Sstempeln
Medlem
Användarnamn: Sstempeln

Meddelande nummer: 445
Registrerat: 4-2013
Skickat fredag den 26 september 2014 - 13.50:   

Ja, nu blev det ännu galnare, för jag skrev helt fel!
Jag ber om ursäkt för sammanblandningen!

Naturligtvis är det ingen grekisk bokstav i DEN stämpeln. Det var jag som svamlade!
I stället är det ju, precis som du nu påpekar, kontrollmästarens initialer.

Vad jag avsåg var att ifrågasätta ditt:
"1898 kommer vänsterkokoshniken med det lilla årtalet".
Alltså, vad menar du med årtal där? Det är väl en felskrivning?
Qrts
Medlem
Användarnamn: Qrts

Meddelande nummer: 2673
Registrerat: 8-2009
Skickat fredag den 26 september 2014 - 14.06:   

Ja nu var det jag i min tur som svamlade. Inte årtal utan naturligvis finhetsgraden i zolotnik. Ber om överseende. När det börjar gå åt hälvete så går det. Se vad skrev i DEL 1 av den nya tråden.
Volcano
Medlem
Användarnamn: Volcano

Meddelande nummer: 345
Registrerat: 9-2009
Skickat lördag den 27 september 2014 - 21.28:   

Volcano fortsätter här sim följetong, från början av året, för att kast ljus över EP, KOPF, och S.P.BURG. Det blir många, sekventiella, inlägg

Möte i silversmedskrået i Tallinn, höstdagjämning 1895 (del 1)

I Tallinn är det höstdagjämning 1895, som överallt på morra haövklotet. På södra är det vårdagjämning, främmande, för silverskrået i Tallinn blir det värre höst för varje år. Guld- och silversmedsskrået har höstmöte. Det är inte många där, ingen nyrekrytering av mästare. Runt bordtet sitter inte fler än 4 mästare : Gahnbäck, Grünbaum. Lofvert och Treider. En saknas, Joseph Kopf, han är i Petersburg. Vid halvsekelskiftet kunde man vara över dussinet, och upp till 20. Affärerna har gått dåligt.

Det ryktas om att det är lika illa i Tartu. Där finns bara två kvar. Och ändå är Tartu universitetsstad med domstol, köpmän och marknad, men siversmidet tynar. I landsorten, kanske dussinet köpingar, där det fanns en eller två eller tre silversmeder i varje, har silversmidet helt försvunnit.

Flera av de tidigare stora har fallit ifrån. Michelsen, Clementz, Wullf, Rautenberg, och släkten Dehio är efter tre generationer i yrket borta. Man talar om guldåldern , det var innan de var lärlingar, då beställningarna på korpussilver rasade in, från kyrkor, från den balttyska adeln, från gillena och från ett välmående borgerskap. Visst, finns några av dessa köpare kvar, men mest med udda beställningar. Bordssilver görs inte längre, till och med kaffeserviserna har fallit bort, allt maskintillverkas i St Petersburg. Varför ska man med mästarbrevet mest få göra lagningar och gravera?

Det som hade hänt var att att resorna blev betungande. Skicka iväg en gesäll med hela skråets månadsproduktion, och en övervakare så han inte försvann med silvret, vänta en vecka i Petersburg till kontollmästaren ansåg sig ha tid att kontrollsstämpla, och sen lång resa hem. Kunderna fick vänta på sin beställning, och köpte hellre lagervara som kom direkt från Petersburg. Allt annat blev för dyrt, och det hade tsaren tänkt ut. I Petersburg blomstradee silversmidet, i periferin dog det.
Volcano
Medlem
Användarnamn: Volcano

Meddelande nummer: 346
Registrerat: 9-2009
Skickat lördag den 27 september 2014 - 21.30:   

Möte silversmedskrået i Tallinn, höstdagjämning 1895 (del 2)


Gesällerna som skickats till St Petersburg blev kvar där, knappt någon återkom. Lika bra det, det fanns för lite beställningar. Michelsen, Clementz, och alla hade sålt sina sina gjutformar och stansar för bestick, uppläggningskedar och soppslevar till Petersburg, där pressade man med ånga, inte med handdragen skruvtving. Makinerna hade tagit över. Hantverrket, det som gett lysande resultat i 200 år, tynade bort.

Regelkrånglet från tsaren och Myntverket i St Petersburg hade blivit värre. Det hade hänt att delar av en kollektiv sändning från Tallinn kom tillbaka utan kontollstämpel ! Det skulle smedstämplas mera, också på lock och handtag, på på snåsar och fötter. De förutseende smederna skickade iväg sina smedstämplar med kuriren, så han kunde kompletteringsstämpla och komma tillbaka till kontollmästaaren dan därpå. Det var som att lämna ifrån sig mästarbrevet.

Man oroade sig, och värre, man grämde sig. Det fanns Tallinnsmeder i St Petersburg som insett början till slutet för Tallinns eget silvermederi. Det gick rykten. De köpte upp i Petersburg och sålde i Tallinn, t o m i Tartu. Varför fanns det skråväsen? Jo, för att att ge säker yrkesmässig leverans på orten, inte släppa in allsköns maskintillverkat och bönhaseri. Men, sa någon, i Ryssland har det alltid varit så att silver som är riktigt stämplat får säljas i hela riket, på marknaden i Novgorod och varsomhelst. Vi ser det ju här i Tallinn.
Volcano
Medlem
Användarnamn: Volcano

Meddelande nummer: 347
Registrerat: 9-2009
Skickat lördag den 27 september 2014 - 21.35:   

Möte i silversmedskrået i Tallinn, höstdagjämning 1895 (del 3)


Två smeder vittnade att de i brist på arbete tog på sig gravyr, tidigare hade man haft gesäller att göra detta. Jo, de hade sett fanskapet i verkligheten. Någon kommer in och vill gravera ”Mamma” (estmnska Ema) på en ragusked. Skeden var kontollstämplad i Petersburg 1890. Smedstämpeln var Leonard Michelsen, från Tallinn, men problemet var att han slutade 1888. Smedstämplen följde kanske med när formarna såldes, konstaterade han lakoniskt.

Nästa faller in. Fyra gafflar, för gravyr, inte myckdet annat att göra, tunga, av Gottfried Dethio före 1857, med den ganla korsstämpeln och 13 lod. Men, en av dem. exakt lika, stämplad av samme Michelsen, kontollstämplad Petersburg 1894. De är bra på att göra kopior där, också 6 år senare efter han slutat.

En tredje bekänner: Jag fick in sex matskedar, folk vill ju ha halvt, eller heldussin,för gravyt på skaftet, K och Z, stort och präktigt. Geord Wullf, legendarisk smed här till 1862. Men en av de fyra är nybeställd., samma form, samma vikt, stämplad i Petersburg av EP, Jegor Pantkratjev.


Alla är eniga. Det går inte att klaga och fördöma de äldre mästarna, som nu lagt ner, för att de sålde stansar och gjutformar till de som kunde pressa silver billigare. Kanhända också en och annan smedstämpel följde med, det fanns ju så många, och vem har användning av dom? Men det var inte billigt silver som var orsaken. Orsaken var att det eländiga resande från Tallinn till Petersburg gjort hemmaproduktionen dyrare. En ny tid hade sen länge brutit in, och än hade man inte sett slutet.
Volcano
Medlem
Användarnamn: Volcano

Meddelande nummer: 348
Registrerat: 9-2009
Skickat lördag den 27 september 2014 - 21.49:   

Joseph Kopf, silversmed, från Tallinn och entrepenörssmille i Fabergés fotspår

Joseph Kopf gick som läring och hos silversmeden Johan Julius Stamm i Tartu 1881-85, sen gesäll i St Petersburg. 1891 grundade han en guldsmedsverkstad i Tallinn, hade en gesäll, men förefaller ha tillbringat tid också i Petersburg. 1896 blev han invald i skrået, som den näst siste av tallinnsmederna innan skrået lades ned efter revolution, krig, och slutligen Estlands självständighet 1920.

Kopf själv smidde inte mycket silver, det finns sammantaget bara 10 föremål gjorda av hans hand, 1894 till 1918, mindre än ett vartannat år. 1903 gjorde han en stor pokal, där kuppan var tillverkad av EP i St Petersburg, Jegor Pankratjev, kontrollstämplad i Petersburg. Hans yrkesskicklighet är oomtvistad, det han gjorde, om än lite, har högsta klass.

1908 kompletterade han en beställning i Tallinn, en pokal med utsmyckning och ornament, bägaren var gjord av silvermeden IT i St Petersburg. Det står klart att Joseph Kopf hade goda leverantörskontakter i St P, och hade organiserat underleverantörer.

Kopf levererade i Tallinn massproducerat bordssilver från St P. Hans huvudsakliga leverantör var EP, Jegor Pantkratjev. Det finns otaliga föremål i Estland med kontollstämplar i St P med stämpeln EP, före, och efter 1908, påstämplade samtidigt eller vid ankomst till Tallinn av Kopf, och ofta med gravyrer som otvivelaktigt hänförs till estniska köpare ( L. Mölder 1896, Salme 10-11-190 6 m fl) . Samtliga har både stämpeln EP och I.KOPF.

Joseph Kopf gjorde någonting han hade lärt sig i St P, ödsla inte tid med hammaren och lödningen, men låt andra kvalitetsäkrade underleverantörer göra det. Förädla, marknadsför och sälj, gå upp i volym, raka motsatsen till det gamla skråväsendet. Utöva entreprenörskap, det fanns förebilder i St P.

I Kopfs butik i Tallinn kunde han, för bl a från St P semestrande officerare med fruar, visa inte mindre än 180 olika sockerskålar, men av klassisk rysk modell, med hänkel, ett större sortiment än vad man enkelt kunde hitta i St P. Inte en enda var tillverkad i Tallinn. Kopf var inte den ende som förstod att välja St P som bulkleverantör. Också Alexander Treider ”importerade” fast i jämförelse liten skala.

EP var förtroendeleverantör till Joseph Kopf, och levererade i det närmaste hela produktionen dit. Först i skiftet 1907-08 levererade han till en annan säljare/grossist S.P.BURG. Men det får vi ta en annan gång.