Startsidan för AntikPrat !

AntikPrat » Silver, guld, tenn & ädelstenar » Arkiver fram till 2015-februari-14 » Viktoriansk dödsring  

  Tråd Senaste användare Meddelanden Sidor Senaste meddelande
Arkivera tills 2015-februari-8Starkadder8-2-15  23:16 
  ClosedClosed: Nya ämnes-trådar accepteras inte på denna sida        

Författare Meddelande
Starkadder
Medlem
Användarnamn: Starkadder

Meddelande nummer: 60
Registrerat: 2-2010
Skickat söndag den 8 februari 2015 - 23.18:   

tack alla för ert intresse, blev en mycket tydligare bild nu får mig

Perry
Peter_h
Medlem
Användarnamn: Peter_h

Meddelande nummer: 556
Registrerat: 3-2013
Skickat tisdag den 10 februari 2015 - 16.56:   

Det vidrigaste jag sett i smyckeväg! Usch!
Les
Medlem
Användarnamn: Les

Meddelande nummer: 3770
Registrerat: 9-2009
Skickat tisdag den 10 februari 2015 - 17.45:   

Barnet behöver väl inte ha dött! Det är kanske barnet som sparat sina mjölktänder och låtit infatta dem. Eftersom det inte finns några rötter på tänderna, kan man väl utgå från att det är mjölktänder. Å andra sidan finns det sprickor i tänderna som väl inte förekommer i mjölktänder. Jo, speciellt smakfullt är det inte!
Blunda
Oregistrerad gäst
Skickat tisdag den 10 februari 2015 - 21.55:   

Låt bli att titta då!
weller
Oregistrerad gäst
Skickat tisdag den 10 februari 2015 - 23.05:   

Det här är en viktoriansk sorgering för ett barn. Vanligare än att ha barnets tappade mjölktänder,
var vit emalj infattat i guldringen. Inte nog med tänderna, i fönstret, i ringens mitt finns en snodd
av barnets hår också.
Annars förekommer det idag också smycken med tänder, som inte har något med sorg att göra.
Kolla här vad bisarrt, undrar var tänderna kommer ifrån.
https://www.google.se/search?q=real+human+teeth+jewelry&biw=1593&bih=864&source= lnms&tbm=isch&sa=X&ei=FHraVPi_MeKeywOL04CQDg&sqi=2&ved=0CAYQ_AUoAQ
ad acta
Oregistrerad gäst
Skickat onsdag den 11 februari 2015 - 0.24:   

Däggdjur
ett två och tre
AB
Oregistrerad gäst
Skickat onsdag den 11 februari 2015 - 9.38:   

I de senaste avsnitten av Engelska Antikrundan (som visades här i Sverige)
fanns det med ett guldhalsband med hela en persons garnityr infattat som
hängande berlocker.
Den blev värderad till flera tusen pund.
Då framkom det att bara mycket välbärgade personer hade haft råd att
låta beställa och tillverka denna typ av (sorge)smycken.

Ben som ben, kan man också tycka.
Bisarrt eller hedrande... det är en smaksak.
I dagens tidsålder är det i alla fall olagligt att använda djurben, men dock
inte människoben, så bisarrheten är minst sagt lukrativ.
AB
Oregistrerad gäst
Skickat onsdag den 11 februari 2015 - 9.47:   

Om man sedan ser från vetenskaplig horisont, så har dessa anfäder givit
sina anhöriga "evigt liv", men det visste dom givetvis inte om på den tiden.
AB
Oregistrerad gäst
Skickat onsdag den 11 februari 2015 - 9.55:   

...eller möjlighet till "evigt liv"... är kanske en mer korrekt formulering :-)
Peter_h
Medlem
Användarnamn: Peter_h

Meddelande nummer: 558
Registrerat: 3-2013
Skickat onsdag den 11 februari 2015 - 20.59:   

Hårsmycken var ju vanliga och omtyckta, tillverkades bl a i Våmhus i Dalarna. Men tänder?!?! Skulle någon i detta illustra sällskap vilja ha farfars tänder om halsen?
Memento Nori
Oregistrerad gäst
Skickat onsdag den 11 februari 2015 - 23.16:   

Nej, din farfar vill säkert behålla dem själv.
AB
Oregistrerad gäst
Skickat torsdag den 12 februari 2015 - 0.52:   

Inte runt halsen eller på fingret, men kanske några tänder i en ask.
Det kunde vara rätt så intressant att se sin farfar klonas (DNA sitter ju bevarad i ben) och växa upp igen.
Likt ett frö som planteras i jord och växer upp igen :-)