Startsidan för AntikPrat !

AntikPrat » Silver, guld, tenn & ädelstenar » Arkiver fram till 2015-mars-25 » Gammal silversnipa  

  Tråd Senaste användare Meddelanden Sidor Senaste meddelande
Arkivera tills 2015-februari-21Vab21-2-15  16:58 
  ClosedClosed: Nya ämnes-trådar accepteras inte på denna sida        

Författare Meddelande
Såhärärdet
Oregistrerad gäst
Skickat lördag den 21 februari 2015 - 18.50:   

Inte så konstigt att stämplarna är lite "deformerade".
Kan misstänkas att foten är pålödd efter stämplingen, och slaglodet har flutit ut lite mer än det borde. Ser ut som om dom försökt ta bort överflödet med en skavare, därav de tunna strecken.
hade man haft den i handen, hade det varit lättare att avgöra.
Kannan är inte CISELERAD från insidan, utan upphöjningarna som syns på yttersidan, är gjorda med en metod som kallas (har jag fått lära mig) "snarrning".
Man stoppar in ett järn i kannan som till formen ser ut som en krok, och är fastsatt i skruvstäd,
efter det slår man på järnet med en hammare, och får på så vis ut konvexa ytor på utsidan som här blomdelen med bladen runt om.
Efter det ciselerar man formen utifrån.
Hoppas ni förstår vad jag menar.
Såhärärdet
Oregistrerad gäst
Skickat lördag den 21 februari 2015 - 18.57:   

Glömde nämna att man fyller kannan med beck innan man ciselerar från utsidan.
Les
Medlem
Användarnamn: Les

Meddelande nummer: 3803
Registrerat: 9-2009
Skickat lördag den 21 februari 2015 - 19.19:   

Det är säkert så att lodet flutit ut, det är väldigt slarvigt, det täcker en del av Londonstämpeln. Jag undrar ändå om det inte är någon senare lödning, för stämpeln skulle slås på det färdiga föremålet försåvitt det var fastlött. Foten kan ha lossnat eller blivit utbytt, London blev mer eller mindre sönderbombad under WW2 och säkert kom mycket till skada. Löstagbara delar som lock skulle stämplas separat.
Jo, jag har ett snarrjärn, eller flera, för att vara exakt. Det är bra att Såhärärdet fyller på information. Man vet aldrig hur mycket man skall skriva, många vet inte ens vad ciselering är, därför blir det förenklat. Det är klart att man inte kan använda punsar på insidan. Förmodligen får man fylla snipan med ciselörbeck för att få mothåll för ciseleringen. Allt detta är överkurs. Många bryr sig inte om hur saker är gjorda, bara vad det är och värdet, så att det kan läggas ut på någon nätsajt till försäljning. Vab har ett intresse, men hur lång det sträcker sig kan jag inte veta.
Les
Medlem
Användarnamn: Les

Meddelande nummer: 3804
Registrerat: 9-2009
Skickat lördag den 21 februari 2015 - 19.30:   

Mitt inlägg var ingen upprepning av vad Såhärärdet sade, becket, det är bara en förarglig fördröjning i AP:s uppdatering.
Knekten
Medlem
Användarnamn: Knekten

Meddelande nummer: 704
Registrerat: 12-2009
Skickat lördag den 21 februari 2015 - 19.44:   

Visst ser det ut som J för 1764. Det stör mig dock att hänkeln är öppen. Det är mycket ovanligt på denna typ av gräddkannor från George II och III. Kanske omgjord/reparerad?
Såhärärdet
Oregistrerad gäst
Skickat lördag den 21 februari 2015 - 20.27:   

Les har helt rätt.
Det kan ju vara roligt att känna till lite mer än bara stämplar, värde och hur man putsar sitt silver. Ja, det är överkurs, men ändå värt att nämna.
Med mitt sätt att se det, är själva tillverkningen det väsentliga, det andra kommer i andra hand.
Snarrjärn är ovanligt att se i någons verktygslåda, hoppas dom tjänat sitt syfte. Yrkesman?
Vab
Oregistrerad gäst
Skickat lördag den 21 februari 2015 - 20.58:   

Jag följer diskussionen med intresse, lär mig hela tiden och sparar anteckningarna. Intresset kommer av att det här är föremål som min far hanterat (säker på att han ler förnöjt på sitt moln). Affektionsvärdet är som sagt stort och att få reda på tillverkare, historia m m gör det hela berikande. Min tanke är att ge silvret en bakgrund så att nästa generation vet lite mer än vad jag visste. Tänker också att jag skall sortera ut, sälja en del och kanske köpa in, men hur jag kommer att gå vidare vet jag inte för tillfället.
Huruvida snipan är reparerad kan jag inte se, det behövs nog andra ögon än mina, men jag är jättenöjd med den information jag fått.
Tack alla!
Les
Medlem
Användarnamn: Les

Meddelande nummer: 3805
Registrerat: 9-2009
Skickat lördag den 21 februari 2015 - 22.27:   

Jag håller med Knekten, det är ovanligt med en öppen hänkel, jag har inte förut sett exempel på en sådan från den här tiden. Men jag har inte sett allt :-)
@Såhärärdet, mina verktyg kommer dels från farfar som under en del av sitt liv var guldsmed, dels tagit över från nedlagd verksamhet och dels köpt från företag i branschen. Nej, jag är inte den sortens utbildad yrkesman, men jag kan använda mina verktyg till mitt silversmide, och som du säger, det är själva tillverkningen som är det väsentliga. Till skillnad från en yrkesman, tar jag god tid på mig, jag skall inte leva av det. Ibland blir det enkla saker, en armring till en konfirmand, ibland en dopmugg eller en tasse de vin.