Startsidan för AntikPrat !

AntikPrat » Silver, guld, tenn & ädelstenar » Funderingar kring en ströbössa  

Författare Meddelande
Les
Medlem
Användarnamn: Les

Meddelande nummer: 3959
Registrerat: 9-2009
Skickat fredag den 29 maj 2015 - 12.05:   

Funderingar kring en ströbössa för socker.


Ströbössa

Ett vackert handgjort exemplar av en ströbössa från Köpenhamn. En stil som i Danmark kallas Louise Seize, driven Louise Seize. Tiden brukar räknas från 1775-1790.
Stämplad i botten av Köpenhamnsmästaren Johan Henrich Kemerer med namnstämpeln IHK.
Han får borgerskap i Köpenhamn i juli 1781. Hur länge han var verksam nämns inte, men han dog 1850, 96 år gammal.

Botten a
Bild av botten

Guardeinstämpel, stadsstämpel och något som kunde vara ett månadsmärke finns också i botten.
Foten är lödd delvis över alla stämplar, utom över namnstämpeln IHK .

Guardeinstämpeln är Christopher Fabritius stämpel och han var verksam 1749 till 1787, alltså även under en del av Kemerers verksamhetstid. Inget konstigt!

Guardein j
Guardeinstämpeln till vänster

Stadsstämpeln med de tre tornen då!
Årtalet under tornen börjar på 17 och resten går inte att läsa, ser ut att vara överpunsat.
Varför nu detta?
Trots att överdelen av tornen hamnat under den ditlödda foten, kan man av utformningen av nederdelen av tornen utläsa att det stått 1751. Kan det ha stått något annat årtal? 1781?
Nej, från 1772 visas bara tiotalen, utom 1799 där tornen ser annorlunda ut.

Tre torn c
Stadsstämpel 1751


Nu blir det plötsligt konstigt!
Kemerer började ju 1781, 30 år senare, och varför är foten lödd över stämplarna?
Den återstående högra stämpeln då?
Månadsmärkena upphörde att användas 1752 och fragmenten av den stämpeln liknar inte ett månadsmärke, även om utformningen av dem kunde vara mycket personlig.
Efter ett ivrigt letande i stämpelboken av Bøje, fann jag den enda tänkbara stämpeln, en namnstämpel från 1751 av Andreas Jacob Rudolph. Han passar dessutom i tid med de 3 tornen och årtalet 1751, eftersom han var verksam från just 1751 till 1761 då han gick i konkurs.

Kollage
Titta på svängen i den rundade ramen i höger kant av botten och jämför.

Hur går nu det här ihop? Har Kemerer köpt upp delar av konkursboet? Knappast så efter 20 år!
En trolig förklaring är att han funnit ett föremål av Rudolph, kanske en pokal, och omformat den till en sockerbössa i tidens stil och tillfogat en huv och en fot.

Guardeinen hade ju redan kontrollerat bössans kropp och 1700-tal stämmer ju, men inte tiotalet som helt enkelt överpunsats. Huven och foten är ju inte kontrollerade eller stämplade, men hade det varit underlödigt silver hade färgen avvikit och det gör den inte.

Så kan det bli en historia av en gammal sockerbössa som inköptes en gång när varken min tid eller mina kunskaper räckte till för att förstå sammanhanget.

Numera är det ju populärt med återvinning och återanvändning. Kemerer var före sin tid!

PS. - Ev. anmärkningar mot min historia skall ha inkommit om senast 20 dagar! - DS.
Hose
Medlem
Användarnamn: Hose

Meddelande nummer: 3346
Registrerat: 8-2009
Skickat fredag den 29 maj 2015 - 18.39:   

LES der er en fejl i stempling.
Den skal være i hvert hjørne af den 4 kantede fod. På den måde er de 4 stempler forkert placeret og derfor de går ind under foden. Og derfor forsvinder dele af dem.
Man vil aldrig stemple et ufærdigt stykke.

Forklaringen er formentlig at han har brugt en bund fra et bæger.
Så har han sparet betaling til guardein og skat til kongen.

Mit bud er at Louis Seize strø bøssen er lavet under Louis Seize af ældre sølv.
Les
Medlem
Användarnamn: Les

Meddelande nummer: 3960
Registrerat: 9-2009
Skickat fredag den 29 maj 2015 - 23.38:   

Ja, det är riktigt! Foten skulle varit stämplad, som du säger, på en nytillverkad ströbössa. Kremerer har inte bara använt en stämplad botten, han har använt en hel bägare/pokal och gjort om den. Det kan t.o.m. vara en gammal ströbössa som blivit tillfixad. Vad det har varit går inte längre att avgöra. Bortsett från detta, är bössan helt gjord i handen och därefter cicelerad. Huvens alla hål är utsågade förhand, ett tidsödande arbete.
Kha
Medlem
Användarnamn: Kha

Meddelande nummer: 996
Registrerat: 8-2009
Skickat lördag den 30 maj 2015 - 9.14:   

Böje nämner i sitt verk "Danske sölvmaerker" att detta "stämpelfusk" förekom bland de Köpenhamnska guldsmederna i slutet av 1700-talet. Den kanske mest kände av dem var Andreas Holm där man inte så sällan ser föremål stämplade på detta sätt. Det har diskuterats om detta var ett sätt att medvetet och systematiskt undkomma stämpelavgiften, eller om det bara var så att borgarna lämnade in sina äldre pjäser för att få dem omgjorda i modernare stil.
Les
Medlem
Användarnamn: Les

Meddelande nummer: 3961
Registrerat: 9-2009
Skickat lördag den 30 maj 2015 - 10.10:   

Risken för upptäckt var säkert mindre om man omarbetade en äldre pjäs till ägaren. Denne hade ingen anledning att klaga och myndigheten fick inget veta. Säkert upptäcktes "fusket" långt efter det att preskriptionstiden gått ut.
Det ger dock utmärkta exempel på hur det kunde gå till förr.
brh
Oregistrerad gäst
Skickat lördag den 30 maj 2015 - 17.02:   

Det kanske kändes bra för kunden att det fortfarande var det gamla släktsilvert, trots den nya stilen. Beviset de gamla stämplarna. Inbesparad stämpelavgift var nog ochså ett plus.
Les
Medlem
Användarnamn: Les

Meddelande nummer: 3964
Registrerat: 9-2009
Skickat lördag den 30 maj 2015 - 18.18:   

För mig blev ströbössan i varje fall intressantare! Det är sådana här objekt man letar efter, något att fundera över, härleda och skriva om. I ärlighetens namn skall sägas att jag då, för länge sedan, fortfarande trodde på säljares uppdiktade historier..........
brh
Oregistrerad gäst
Skickat söndag den 31 maj 2015 - 13.24:   

Om föremålet hela tiden varit i kundens ägo kan det, i mitt tycke inte vara mågot fusk. Föremålet har ju bara varit på reperation - omarbetning.
Sstempeln
Medlem
Användarnamn: Sstempeln

Meddelande nummer: 683
Registrerat: 4-2013
Skickat söndag den 31 maj 2015 - 14.34:   

Nej, men om det hade varit i t.ex. England hade det inte rått någon tvekan om vad i varje fall myndigheterna skulle ha tyckt!

Ägaren till ett på 1700-talet tillverkat stop hade efter att ha fått det omarbetat till en kanna, med modern 1800-talsdekor, säkert varit nöjd - men utan påbjuden omstämpling går det inte sedan lagligt att sälja föremålet.

Reglerna är minsann inte lika i alla länder ...

Ett intressant objekt, i varje fall, Les!
Hose
Medlem
Användarnamn: Hose

Meddelande nummer: 3349
Registrerat: 8-2009
Skickat söndag den 31 maj 2015 - 17.18:   

kundens ägo kan det, i mitt tycke inte vara mågot fusk

Hvem definerer fusk? Kongen som ikke fik den skat han havde krav på.
Eller guardeinen som blev snydt for et emne at teste - og få betaling for at teste.

Eller kunden. Fik han nu samme lødighed og vægt retur?
Vi fik en guldkæde repareret i Tyrkiet. Låsen blev skiftet. Han beholdt den gamle lås (jeg tænkte nå ja lad ham) (om end en lås i 14 karat måske vejer ½ gram)
Senere opdagede vi at den nye lås er i double.
Så selvom du afleverer ædelmetal - hvad får du retur?