Startsidan för AntikPrat !

AntikPrat » Silver, guld, tenn & ädelstenar » Metallsked men inte järn?  

  Tråd Senaste användare Meddelanden Sidor Senaste meddelande
Arkivera tills 2015-juni-8AB8-6-15  16:30 
  ClosedClosed: Nya ämnes-trådar accepteras inte på denna sida        

Författare Meddelande
Anoden
Oregistrerad gäst
Skickat måndag den 8 juni 2015 - 17.02:   

Då får vi hoppas att uttrycket "nysilver i nutid", har förståtts av ALLA!

Och behöver inte TJATAS om mer!
Staffankvist
Medlem
Användarnamn: Staffankvist

Meddelande nummer: 47
Registrerat: 2-2010
Skickat måndag den 8 juni 2015 - 17.56:   

Hej
Tack, tack och flera tack för utförliga informationen. Ja, nu skall jag polera den och vara rädd om den.
Tack för intressanta länkar också

Hälsar
Staffan
Qrts
Medlem
Användarnamn: Qrts

Meddelande nummer: 3090
Registrerat: 8-2009
Skickat måndag den 8 juni 2015 - 19.40:   

@AB

Old Sheffield Plate och nysilver har ingenting med varandra att göra. Blanda inte begreppen.

@Anoden
Problemet är det, att begeppet"nysilver" misstolkas enbart i Sverige (ALLA). I andra land heter det försilvrat.
AB
Oregistrerad gäst
Skickat måndag den 8 juni 2015 - 20.04:   

:-) Qrts :-)
Där har du helt rätt... jag borde inte tagit med det.
AB
Oregistrerad gäst
Skickat måndag den 8 juni 2015 - 20.20:   

Här finns det lite mer att läsa om hur försilvring på oädel metall går till:
https://www.google.se/search?hl=sv&source=hp&q=f%C3%B6rsilvring&gbv=2&oq=f%C3%B6 rsilvring&gs_l=heirloom-hp.12..0l7j0i30l3.2284.7726.0.11215.11.8.0.3.3.0.136.856 .2j6.8.0....0...1ac.1.34.heirloom-hp..0.11.926.HWq0gr3EzoI
Anoden
Oregistrerad gäst
Skickat måndag den 8 juni 2015 - 20.50:   

@ Qrts
I SVERIGE stämplas varorna NS. >NYSILVER<
Lära gamla hundar att sitta är svårt, det känner väl DU till.
Qrts
Medlem
Användarnamn: Qrts

Meddelande nummer: 3091
Registrerat: 8-2009
Skickat måndag den 8 juni 2015 - 21.03:   

@Anoden
Prata inte strunt utan tag reda på hur det är. Naturigtvis stämplas det NS på försilvrat "nysilver", men allt som försilvras är inte "nysilver".
Anoden
Oregistrerad gäst
Skickat måndag den 8 juni 2015 - 22.19:   

@Qrts
SITT, nu och ta det lugnt.
Gör inte folk mer förvirrade än de är, genom att förvränga begreppen.
Den vedertagna regeln i branschen, och i folks medvetande är att försilvrat är nysilver, oavsett metallen som är silveröverdragen.
Spelar ingen roll vad du tycker eller anser.
Staffankvist
Medlem
Användarnamn: Staffankvist

Meddelande nummer: 51
Registrerat: 2-2010
Skickat tisdag den 9 juni 2015 - 9.55:   

Hej
Med så mycket information...

När jag jämför denna sked med stämpel P, och andra
med NS och Alpacka, så förefaller det finnas skillnader i utseende och känslan i handen.

Denna sked såg(?) ej ut som silver, svartgrå och inte med inslag av slitna mässings(?)-fläckar.

De NS- och alpacka-stämplade skedar jag har ser
ut som ....ja, ser ut som de behöver poleras...
som silver.

Jag är så tacksam för denna fördjupning i ämnet.

Staffan
Sstempeln
Medlem
Användarnamn: Sstempeln

Meddelande nummer: 775
Registrerat: 4-2013
Skickat tisdag den 9 juni 2015 - 12.47:   

Jag tror inte att det finns någon avgörande skillnad på danskt, svenskt, eller annat försilvrat gods.
Så länge försilvringen är intakt består den ju av rent silver, och slits, poleras, svartnar på samma sätt.
Putsning kan ha skett mer eller mindre varsamt, och med sådant som innehåller slipmedel - eller rentav gnidits med stålull!
Utseendet blir därefter - skiftande!

Undermetallen, vare sig det är nysilver, alpacka, mässingslegering, eller något annat, kan självfallet se ganska olika ut, och ge olika resultat och känsla, om och när densamma tittar fram.
Allt gammalt försilvrat har inte "slitna mässings(?)-fläckar".

Det går inte heller att utgå från stämplarna.
Ett "P" eller två torn" i Danmark, ett "NS" i Sverige, ett "UH" i Finland, ett "90" i Tyskland, Holland eller Österrike, ett "PdeRuolz eller "84" i Frankike, eller ett "EP" eller "EPNS" i England, säger i princip ingenting om sammansättningen.
Det enda som är någorlunda generellt är att det är, bör eller har varit, försilvrat.
Det ligger i själva beteckningarnas natur.

De (från början) oförsilvrade vitmetallegeringarna är i regel inte stämplade på nämnda sätt.
AB
Oregistrerad gäst
Skickat tisdag den 9 juni 2015 - 13.15:   

Resumé över vad som tidigare har skrivits:

den 6 juli 2012 - 21.19
Det är allt annat än lätt som en plätt utan egentligen ganska svårt. Om legeringen är nysilver eller någon annan vitmetall är det synnerligen svårt att se var gränsen mellan försilvringen och basmetallen går. Det är den fundamentala idén med att ett försilvrat föremåls basmetall är en silverfärgad vitmetall som inte avslöjar gränsen.
Saken är helt annan om basmetallen är mässing eller koppar, då ser man gränsen, men så simpelt är det inte alls alltid.


den 10 juli 2012 - 10.44
Erfarenheten säger mig att kanske 75% av alla
försilvrade föremål har mässing som basmetall,
och det är enkelt att se nyansskillnaden,
resten består av vitmetall, eller nysilver vanligen en legering av ca. 70% koppar, ca.20% nickel, ca.10% zink, siffrorna kan variera.
Eftersom den sk. vitmetallen består av
till mesta delen koppar, kan man med viss erfarenhet, se nyansskillnaden även där, det kan vara lite "knivigare"


den 10 juli 2012 - 13.37
I praktiken har alla engelska försilvrade föremål som basmetall koppar ofta även en tennlegering som kallas för britannia mera sällan zink (eller zinkbaserad legering), aldrig mässing. De tyska och österrikiska föremålen har för det mesta nysilver (Neusilber) eller alpacka (vitmetall) som basmetall även ibland zink eller någon vitmetall. Mässing som basmetall används ibland i t.ex. Frankrike och i Sverige samt även i Finland.
Anoden
Oregistrerad gäst
Skickat tisdag den 9 juni 2015 - 20.21:   

Japp, så var det förklarat i grunden.
Nu behöver INGEN tvivla mer.
Staffankvist
Medlem
Användarnamn: Staffankvist

Meddelande nummer: 52
Registrerat: 2-2010
Skickat onsdag den 10 juni 2015 - 7.14:   

Hej
Jag sänder åter stort tack till mycket kunniga inläggsskrivare.
Jag skulle berätta att jag, som "loppisnörd", inte samlar för ett penningvärdes skull utan mer för att lära mej(upptäcka) sammanhang och information om mest gamla saker.
(som t ex bestick(även horn och ben) och "grötskålar av keramik)

Hälsar
Staffan