Startsidan för AntikPrat !

AntikPrat » Böcker & tidskrifter » Arkiver fram till 2009-december-30 » 1734 års lag  

Författare Meddelande
Leif
Skickat tisdag den 31 mars 2009 - 15.11:   

Jag har ärvt en sliten upplaga av 1734 års lag. Lagboken är tryckt 1781(?). Är denna upplaga vanligt eller ovanligt förekommande?

Bild
Bild
Bild
Bild
Britta
Skickat tisdag den 31 mars 2009 - 16.36:   

Inga böcker från 1700-talet kan betraktas som särskilt vanliga. 1734 års lagbok kom ut i flera utgåvor.
Det här exemplaret är så illa åtgånget att värdet är försumbart - några tjugor om man hittar rätt köpare.
X
Skickat tisdag den 31 mars 2009 - 20.16:   

Varken vanlig eller efterfrågad skulle jag tro.
Kirjanen
Skickat tisdag den 31 mars 2009 - 21.29:   

Skoj med en forsta agaranteckning redan 1785. Finns det flera? Dvs kan du folja bokens gang tills den hamnade hos den du arvde den av? Och kanner du till Petter Goransson och hans efterfoljare? Det skulle ju gora verket intressantare for dig sjalv, atminstone. Jag vill inte uttala mig om vardet, Britta har sin "tjuga" till hands for allt som ror sig men det ar tyvarr ett faktum - vilket namndes redan i fragan - att exemplaret ar illa nott.
thot
Skickat onsdag den 1 april 2009 - 12.09:   

Denne boken får du ta vare på Leif, siden
det er navneteckninger fra dine forfedre.
Altså ikke selge på boken på Tradera for
10 kroner.

mvh
thot
X
Skickat onsdag den 1 april 2009 - 12.15:   

Jag missade att det var arvegods. Då blir boken förstås mycket mer intressant - för släkten. Lägg i ett papper med all info du har och spara åt kommande generationer.

Härstammar namnteckningen från släkten blir det förstås ännu roligare.
PP
Skickat lördag den 2 maj 2009 - 1.16:   

Just 1734 års lag anses vara det förnämsta som nånsin tryckts på svenska språket. Läs och njut.
AB
Skickat lördag den 2 maj 2009 - 22.06:   

http://sv.wikipedia.org/wiki/1734_%C3%A5rs_lag

1734 års lag är i både Sverige och Finland den nu gällande lagen i den bemärkelsen att det är den senaste fullständiga lagrevisionen. Endast mycket begränsade delar av lagen är dock fortfarande gällande rätt.

Efter att 1734 års lag antagits av Riksdagen stadfästes den av konungen 23 januari 1736 varefter den trädde i kraft den 1 september 1736. Den ersatte då de medeltida lagarna Kristofers landslag och stadslagen. Det var slutresultatet av ett omfattande juridiskt reformarbete som inletts under stormaktstiden och sedan fördröjts kraftigt bland annat på grund av det Stora nordiska kriget. De sex årens försening mellan riksdagarna 1728 och 1734 berodde dock på att tvist uppkommit huruvida präster skulle få jaga på söndagar, vilket adeln motsatte sig.

I 1734 års lag bevarades det medeltida begreppet balk som benämning på ett större avsnitt i lagen. Det fanns nio balkar: Giftermålsbalken, Ärvdabalken, Jordabalken, Byggningabalken, Handelsbalken, Missgärningsbalken, Straffbalken, Utsökningsbalken samt Rättegångsbalken. En av dem som låg bakom stora delar av lagen var Gustaf Cronhielm.

Begränsade delar av Handelsbalken och Byggningabalken är fortfarande gällande rätt i både Sverige och Finland. I Finland är även 1734 års Rättegångsbalk i kraft, även om den i praktiken förändrats i grunden genom successiva justeringar (i Sverige ersattes den av en helt ny Rättegångsbalk år 1948).

Särskilt i Sverige men även i Finland har traditionen att kalla större och centrala lagar för balkar upprätthållits. Detta har ingen strikt juridisk betydelse men markerar att dessa lagar, även om de inte är grundlagar, är att betrakta som särskilt centrala. Den centrala miljölagstiftningen kallas exempelvis för Miljöbalken.


MVH
PP
Skickat lördag den 2 maj 2009 - 23.19:   

1734 års lag var höjdpunkten för den lagstiftning där man skrev exempel av typen "om du slår din svärmor på kä-ften och hon förlorar två tänder". Jag har tappat bort vad man kallar den lagstiftningstekniken men den är kul och när man får läsa några sidor märker man att det är vackert.
Det var fjärran från dagens luftiga svammel som blir så allomfattande att det överlämnar tolkningsansvaret till de korkade tingsrätterna.
PP
Skickat söndag den 3 maj 2009 - 0.03:   

Kasuistisk. Det tar lång tid för pengen att trilla ner numera.