Startsidan för AntikPrat !

AntikPrat » Frimärken & mynt » Arkiver fram till 2010-december-30 » Antikt mynt 2  

  Tråd Senaste användare Meddelanden Sidor Senaste meddelande
Arkivera tills 2010-mars-21mvhbwh21-3-10  13:36 
  ClosedClosed: Nya ämnes-trådar accepteras inte på denna sida        

Författare Meddelande
Kim
Oregistrerad gäst
Skickat söndag den 21 mars 2010 - 13.49:   

Det är mängden som gör det - i turistbranschen. Har du aldrig varit på semester söderut? ;)
mvh bwh
Oregistrerad gäst
Skickat söndag den 21 mars 2010 - 19.37:   

Som söderut räknar jag gärna London - titta då gärna upp till Seaby´s t.ex. och kolla vad de tar för denna typ av romerska mynt per halvkilot - dvs One pound - det var någon tid sedan jag var där senast men mycket över någon krona per styck kan de ju knappast ha kommit upp till!

På Mediterranea turistorter tänker jag sällan på Romerska mynt - men i en kiosk vid amfiteatern i Orange vill jag minnas att motsvarande typer fanns till salu för ett par Euro!
Kim
Oregistrerad gäst
Skickat söndag den 21 mars 2010 - 21.21:   

Oidentifierade romerska småbronser från 300-talet e.Kr. i fyndskick är lika lite en bristvara som diverse klumpigt gjutna turistkopior av befintliga eller påhittade typer. Att ett mynt är billigt har dock inget med dess äkthet att göra. Falska mynt kan vara hutlöst prissatta och vise versa.

Här är några prisexemplel på äkta Gordianus-sestertier:
http://www.muenzauktion.com/shops/search.php5?searchstr=Gordian+III+Sestertius&s ortby=preis_eur&desc=desc&lang=en&sindsvalue=0&branche=2
Gan
Medlem
Användarnamn: Gan

Meddelande nummer: 23
Registrerat: 8-2009
Skickat söndag den 21 mars 2010 - 22.15:   

Tack för att ni tog er tid att bidra till också mitt kunskapande.
Gan
Medlem
Användarnamn: Gan

Meddelande nummer: 27
Registrerat: 8-2009
Skickat onsdag den 7 april 2010 - 23.44:   

Nu blev det fler frågor. Jag läste att det under renäsansen gjöts kopior av Romerska mynt och att det är svårt att skilja dessa från de av er omtalade turistmynten. Hur ser man skillnaden?
mvhbwh
Oregistrerad gäst
Skickat torsdag den 8 april 2010 - 0.20:   

Det enklaste är nog att vara misstänksam mot sällsynta, intressanta (artistiskt eller historiskt) mynt, som redan under renässansen var dyra/svåra för samlaren att förvärva - de brukar dessutom vara bra bibehållna - särskilt bilden.

Lite exempel följer - http://warrenscoins.com/Ancient.htm - finns naturligtvis många fler.

Mynt i bevarandeklass med den visade Gordianus Sestertien är ju inte aktuella! :-)
JvA
Oregistrerad gäst
Skickat torsdag den 8 april 2010 - 11.08:   

Du tänker kanske på s.k. paduaner? som är både dyra och sällsynta i original. Googla på paduan sestertius så hittar du mer, exv.

http://www.accla.org/coins/paduan.html

Moderna förfalskare brukar använda sig av denna benämning i marknadsföringen för att ge sin alster en högre status än de egentligen har. Jämför med benämningen ryska novodeler, som också används väldigt slarvigt och felaktigt. Men, som sagt, en så grov avgjutning som ovan är inget man med bästa vilja i världen kan blanda samman med en paduan från renässansen.
Gan
Medlem
Användarnamn: Gan

Meddelande nummer: 28
Registrerat: 8-2009
Skickat torsdag den 8 april 2010 - 12.16:   

Tack mina universitet
Gan
Medlem
Användarnamn: Gan

Meddelande nummer: 29
Registrerat: 8-2009
Skickat torsdag den 22 april 2010 - 17.26:   

Hej
Jag gjorde som JvA skrev. Frågan har nu förändrat sitt focus. Hur ska man se på dessa "klumpiga kopior" Hedlund skriver om Paduaner dessa den flitiga Giovanni da Cavinos skapelser. "Ska de betraktas som kopior, pastischer eller förfalskningar? Tidigere forskare har i skarpa ordalag betraktat dem som simpla förfalskningar men under senare tid har man blivit mer vidsynt." Under renässansen skriver han ..gjorde man inte skillnad på orginal och nachgemacht. Båda var konstföremål, bärare av information och andliga värden. Han lägger också till att de fyllde och fyller funktionen som kompelement i porträttsamlingar.
Som man funderar...