Startsidan för AntikPrat !

AntikPrat » Frimärken & mynt » Puh, blir så trött.... » Arkivera tills 2014-oktober-8  

Författare Meddelande
Läs på
Oregistrerad gäst
Skickat tisdag den 7 oktober 2014 - 22.08:   

Läs Svensk Myntförteckning (siod 9-12) av Hamrin/Hyllengren (1988).
Förvirrad
Oregistrerad gäst
Skickat tisdag den 7 oktober 2014 - 22.11:   

Alla mynt är alltså nollor. Bara mer eller mindre slitna och skadade!
S60t5
Medlem
Användarnamn: S60t5

Meddelande nummer: 26
Registrerat: 9-2014
Skickat tisdag den 7 oktober 2014 - 22.44:   

Ta det lugnt nu alla.
Låt NisseHult svara/förklara först, så tar vi konstruktiva kommentarer efteråt. Han kanske menar något som är rimligt.
Puttee
Oregistrerad gäst
Skickat tisdag den 7 oktober 2014 - 23.01:   

Scannade mynt blir platta och tråkiga, negativa och positiva sidor dämpas då scannern är låst.
Förutsätter vi att kameran har utrustning som behövs för att fota mynt på bästa sätt så finns det ingen scanner som kan göra jobbet bättre, det är lata eller okunniga personer som scannar.

Att rispor och defekter skulle synas tydligare på en scannad bild har jag mycket svårt att tro
http://www.coincommunity.com/forum/topic.asp?ARCHIVE=true&TOPIC_ID=4122
Scrolla ner till inlägget där en morgandollar 1921 jämförs, vilken bild föredrar du som köpare?
Da capo
Oregistrerad gäst
Skickat tisdag den 7 oktober 2014 - 23.56:   

Defekterna syns tydligare på den scannade bilden, medan lystern syns bättre på fotot.
Bilderna kompletterar varandra alltå.
NisseHult
Oregistrerad gäst
Skickat onsdag den 8 oktober 2014 - 0.13:   

Ponera att du har en 1-krona som är en nolla. Du har nyss fått den. Men du gillar inte att mynthållaren har "gladpack" och tänker byta ut hållaren mot en riktig mynthållare. Du bryter upp mynthållaren och kronan faller ur, men blir repad av ett häftklammer. Du har fortfarande en nolla - men med betydligt lägre värde. Ingen vill ha en sådan krona, om den nu inte är väldigt sällsynt förståss - en luckfyllare.
Vi har alltså förslitningsgraderingar och graderingar som inte tillkommit under normal förslitning. Tappat, fått en kantskada, klammerskada/repa eller på andra vis där olyckan varit framme. Så både förslitning och skador minskar värdet på ett mynt.

Ska jag vara sarkastisk, kan vi ju kolla alla mynt i ett svepelektronmikroskop och då har vi plötsligt lika många varianter som tillverkade mynt. Så vid vilken förstoring drar vi gränsen för att värdera ett mynt och att få kalla det för variant?

Svinto och annat elände? Putsar du med Häxan eller bara polerar ett mynt, har du förstört nollans utseende för alltid.

Likadant om du hanterar dina mynt med fingrarna - du får efter en tid ett oxiderat fingeravtryck på myntet och det vill ingen köpa.

Så det kvittar vilken gradering ett mynt har - finns där kantskador så dras priset ner utifrån gradringsvärdet/normal förslitning. (forts.)
NisseHult
Oregistrerad gäst
Skickat onsdag den 8 oktober 2014 - 0.14:   

(forts.)
Den som investerar i nollor, köper troligen till 99% sina mynt hos en bra mynthandlare i dennes affär, för att kolla in myntet på plats innan köp. Ska du köpa en nolla på Tradera, köper du oftast grisen i säcken. En chansning alltså, och då får man skylla sig själv om det visar sig hemma hos dig under luppen, att det kanske bara är 1+.

Så det finns inga nollor med förslitningsskador. Minsta antydan till förslitning, förser den den som 01.

Bästa sätt är förståss att använda kamera. Men då ska personen också vara en bra kameraman. Helst bör man ha en fast monterad kamera, som inte går att rubba. Helst på ett bord som ger dagsljus och då får du fina bilder. Inte direkt sol-ljus!

Skannrar är faktiskt inte så dumma idag. Bra kvalité oftast. Sedan beror det väl på vad för slags mynt man tänker sälja. Jag lägger inte ner 30 minuters jobb med kameran på en etta. Hellre 30 minuter på en nolla, så jag får ett bra pris för min nolla - och samtidigt bevisar att kronan faktiskt är en nolla - där bilden går att förstora så pass mycket att jag kan som köpare buda på myntet.

Sedan kan vi titta på så kallade slabbade mynt, ex Newman eller annan känd samlare, där silvermyntet nästan har blivit helt svart i hållaren. Frågan är ju hur mycket oxideringen har skadat myntet. Det vet man bara om myntet doppas i vätska fördetsamma. Förstorar man en bild på ett doppat mynt - så ser man det direkt. Om inte genast utan förstoring.

Sedan har vi ultraljudsrengörarna, där det används doppvätskor i kombination med ultraljud - då får du ett prickigt mynt som glänser. De minibubblor som ultrarengöringen åstadkommer, sätter märken på myntet.

Ska du förvara en nolla, så bör den ligga i ett bankfack, eftersom luften där är mindre oxiderande. Egentligen borde man förvara nollor i lufttom hållare. Kolla gärna en silvernolla med spegelkaraktär från slutet av 1800-talet, och fråga dig hur in i katten den kan ha kvar sin fina karaktär. Oftast är dessa mynt doppade för att ta bort all oxidering.

Sedan har vi elektrolytmynten, som på elektrisk väg försetts med en ny silveryta... eller bortagen oxidering eller ren ärg. Romarmynten är oftast elektrolytbehandlade för att ta bort ärgen.

Polerade mynt... är intet värda, säger många. Ja, myntet har inte sin originalyta kvar. En sliten men polerad slant är inte värt mer än skrotvärdet.

Att kunna se en variant, behövs ofta flera ljuskällor och olika vinklar i ljuset för att se detsamma. Kå kan kameran vara ett plus. En skanner kan klara av varianter också. Den klarar också av repor, om man skannar med tillräckligt mycket pixlar. Bilden ska alltså bevisa vad myntexten säger. Eller så låter man budaren bestämma om han vill ha myntet eller ej - genom att själv bestämma graderingen på myntet.

Det är absolut inte självklart att skannare är lata eller okunniga. Du får alltid en bra bild i en skanner - medans kameran ofta tar bilden för långt ifrån och inte har skärpa. Det får du med skanner. Så det är bra att börja med en skanner, utan att behöva bli ett kameraproffs. De flesta mynten på Tradera är skannade. Jag ser inget fel i det. Men ska du sälja en nolla, en dukat, vill du nog ha ett proffsfoto för att få högsta pris för dukaten. Skannern duger för alla andra mynt,
förutsatt att man köpt en bra skanner.

Att skanna t.ex. en silverkrona med spegelglans, brukar bilderna oftast bli mörkare, just för att skannern försöker dämpa skenet som uppstår. Samma problem med en kamera, man vill undvika spegelreflexer. Så då använder många ett bildprogram för att ljua upp bilden, respektive mörka den. Vad man sedan hittar på med ett bildprogram, visar sig ofta. Man förbättrar bilden... kanske mer än vad myntet egentligen är. Så var ska man dra gränsen där? Man får se sanningen om man vinner myntet, om bilden har putsats till eller inte osv osv
S60t5
Medlem
Användarnamn: S60t5

Meddelande nummer: 28
Registrerat: 9-2014
Skickat onsdag den 8 oktober 2014 - 12.06:   

Ett mäktigt inlägg NisseHult.
Jag tänkte kommentera , "sedan kan vi titta på så kallade slabbade mynt".
De flesta här vet nog inte vad "slabbade" mynt är och din förklaring känns lite rörig.
Mynt som är "slabbade" är helt enkelt mynt som sitter i en hållare, äkthetskonfirmerade och oftast graderade med en kvalité (skick). Vanligt förekommande på den amerikanska marknaden.
Du får det att låta som att myntet "svartnat" i behållaren och ref. till Newmans mynt.
Ja, Newmans mynt är ofta väldigt oxiderade, men det har inget att göra med själva hållaren. Dessa mynt var oxiderade innan de hamnade i hållaren.
Exakt hur / var Newman förvarat myntet för att de skulle oxideraså mycket som de gjort, vet jag inte. Har hört olika alternativ, men varken kan eller vill spekulera i det.