Startsidan för AntikPrat !

AntikPrat » Klockor & ur » Arkiver fram till 2014-februari-8 » Hilda Petrini väggur  

Författare Meddelande
Valaore
Medlem
Användarnamn: Valaore

Meddelande nummer: 4
Registrerat: 11-2013
Skickat lördag den 28 december 2013 - 0.01:   

Hej,

fick ett väggur av en vän.

Kan noll om detta med antar att man behöver nycklar etc för att vrida upp, samt pendlar som hänger under eller?

Googla Hilda Petrini, intressant fösta kvinnliga mäster urmakaren i Sverige..

Kan detta ur ha nått värde?

Tack om nån orkar svara.

Mvh
/Davidurur2
Melker von Brylling
Oregistrerad gäst
Skickat lördag den 28 december 2013 - 19.24:   

Vem hon än är den där Hilda så glömde hon stoppa in göken.
Officine Panerai
Oregistrerad gäst
Skickat lördag den 28 december 2013 - 22.02:   

Hilda Catharina Petrini, född 9 oktober 1838 i Stockholm, död 30 januari 1895 i Stockholm, var Sveriges första kvinnliga hantverksmästare.

Hilda Petrini tillhörde en välbärgad borgerlig familj på Södermalm i Stockholm. Familjen hade italienskt ursprung, men ska ha bott i Sverige långt före hennes födelse och ansågs tillhöra en av Stockholms äldre borgarfamiljer. Petrini ska som ung ha varit vacker och livlig och en skicklig simmare: hon fick därför agera assisterande instruktör vid Nancy Edbergs lektioner i simning för Lovisa av Nederländerna och Lovisa av Sverige.

Petrini lät år 1858 skriva in sig som elev till kronometerfabrikant Söderberg i Stockholm. Hon ska ha haft en medfödd talang för mekanik, som uppmärksammades av Söderberg i sällskapslivet. Söderberg, som ansågs ovanligt skicklig inom sitt yrke, hade gett henne en del mekaniska uppgifter att lösa, och då hon hade lyckats med uppgifter som hans manliga studerande och gesällansökande hade misslyckats med, övertalade han hennes föräldrar att tillåta henne att studera mekanik för honom. Hilda Petrini själv ville gärna studera, inte för att hon var tvungen att försörja sig själv utan för att hon ville kunna göra det. Hon ansökte och mottogs som elev vid Söderbergs kronometersverkstad vid 20 års ålder 1858. Hon fullgjorde sin lärlingstid med goda resultat och förestod en tid Söderbergs verkstad. Hennes skicklighet som mekaniker gjorde att hon fick erbjudande om anställning vid kronometersverkstaden vid Observatoriet i Greenwich, men hennes föräldrar ville inte tillåta henne att flytta utomlands utan gjorde överenskommelsen om att hon efter studier i Frankrike och Schweiz kunde få öppna en rörelse i hemstaden.

Efter att studietiden var avslutad ansökte Hilda Petrini år 1862 hos hantverkarnas skrå i Stockholm om tillstånd att få driva urmakeri. Hennes ansökan blev föremål för mycket debatt i skrået. Skrået brukade tillstånd till kvinnor, men endast till änkor, inte till ogifta kvinnor, och därför ville man inte bevilja Petrini tillstånd, även om ingen stadga förbjöd saken. Man nekade därför hennes ansökan, men angav hennes ålder som formell motivation. Hennes mor gjorde då ansökan i hennes ställe. I detta fall beviljades tillstånd av skrået, eftersom modern då var änka och det därmed var i enlighet med sed att ge henne tillstånd, trots att modern saknade utbildning. Hilda Petrini öppnade sedan, med moderns licens, sitt urmakeri på Götgatan nr 20 i Stockholm den 17 maj 1862. Hennes verksamhet blev framgångsrik och rekommenderades av hennes kunder. Hon tog emot studenter och utfärdade gesällsintyg för båda könen. Bland hennes elever fanns en "fröken Silén", som sedan öppnade ett eget urmakeri i Hedemora. Petrini beskrivs som en skicklig och noggrann mekaniker och som en varmhjärtad och enkel privatmänniska med brett umgängesliv. Hon porträtterades som en pionjär i tidskriften Idun 1890 och var då fortfarande verksam.
Officine Panerai
Oregistrerad gäst
Skickat lördag den 28 december 2013 - 22.05:   

Fantastisk pjäs du fick, vilken vän du har!

Pendel och nyckel behövs med all sannolikhet, inga bekymmer med det.

Vackert och vilken historia bakom detta ur!
Valaore
Medlem
Användarnamn: Valaore

Meddelande nummer: 5
Registrerat: 11-2013
Skickat lördag den 28 december 2013 - 22.37:   

ja visst är det en cool historia..

Vad kan det kosta att reparera detta?

Har fäst mig vid denna så blir ingen försäljning, men det är alltid kul att veta värde, om nån vet?

Nyckel har jag hittat.

Tar gärna emot tips på var man kan hitta passande pendlar..

Tack
/David
Gösta_l
Medlem
Användarnamn: Gösta_l

Meddelande nummer: 22
Registrerat: 10-2010
Skickat söndag den 29 december 2013 - 17.42:   

Hej Värdet hänger väl lite på om verket är tillverkat av henne själv. Tror att pendeln skulle kunna vara av rostpendeltyp eftersom tavlan är av en modell som som brukar vara i symbios med den sortens tavlor vid den tiden. Du saknar förmodligen också en prydnadsring runt urtavlan.
Har kanske pendel? Vilken diameter har din tavlas ytterkant.
Carolus
Medlem
Användarnamn: Carolus

Meddelande nummer: 24
Registrerat: 10-2009
Skickat söndag den 29 december 2013 - 18.36:   

Hej!Om du kan visa verkets baksida och pendelupphängningen så skulle det underlätta att hitta de rätta delarna.
Mvh Carolus
Valaore
Medlem
Användarnamn: Valaore

Meddelande nummer: 6
Registrerat: 11-2013
Skickat söndag den 29 december 2013 - 23.34:   

Hej tog ett par bilder.

Diameter är ca 13.5cm vitt till vitt.

Hur kan man avgöra om det är hon som tillverkat?

Rostpendeltyp vad är det?

Ledsen för alla frågor, men detta var lite kul, alltid lär man sig nått!

Tack så hjärtligt för alla svar!
/David
Gösta_l
Medlem
Användarnamn: Gösta_l

Meddelande nummer: 24
Registrerat: 10-2010
Skickat tisdag den 31 december 2013 - 23.13:   

Ditt urverk är slående likt de som inporterades från Frankrike. Leja en känd handlare tog hem ur med verk av liknande utseende. Verken är av hög kvalité. Nu när du nu visat ditt verk, är jag inte längre benägen påstå att det varit den typen av pendel. Rostpendeln var i sitt ursprung avsedd för dyrbara observatorieur, och var kompenserande.
Fick sedemera stå som modell för en billig produkt som kom i massfabrikation. Den har fått sitt namn för att den del som håller pendellinsen påminner om rostergallret i en eldhärd. Den produceras fortfarande för sitt dekorativa yttre. Om du googlar på ordet ser du säkert hur modellen ser ut