Startsidan för AntikPrat !

AntikPrat » Musik & instrument » Arkiver fram till 2010-februari-26 » Levin 12:a  

  Tråd Senaste användare Meddelanden Sidor Senaste meddelande
Arkivera tills 2009-april-10tofa10-4-09  18:01 
  ClosedClosed: Nya ämnes-trådar accepteras inte på denna sida        

Författare Meddelande
mandolinlasse
Skickat fredag den 10 april 2009 - 19.29:   

Ja, Peters Guild-tolva är den bästa gitarr jag nånsin spelat på. Jag trodde inte det gick stt bygga en bättre gitarr, men nu säger han att Taylorn är ÄNNU bättre, så en gammal Levin känns nog lite blek i det sällskapet.

Jag håller på att renovera LTS-5:a, jag väntar bara på nya stämskruvar från Stewmac, sen får jag se hur den låter.

Har du inget möjlighet att prova gitarren innan köp? Då kan du ju med egna öron avgöra om den är prisvärd. Köper du den osett kan den ju ha andra defekter, som t ex för hög stränghöj, även om den är ospelad. En sån sak är ju faktiskt jobbigare än om den vore lite sliten och repig.
tofa
Skickat fredag den 10 april 2009 - 19.43:   

Jo, jag kommer att kunna provspela den, men jag känner mig inte så kunnig att avgöra det så där rakt av. Gitarrspelet har legat på en mycket svag sparlåga under senare år, men nu har jag fått en nytändning. Jag är blåsare i första hand, men det jag kommer att kunna säga är ju naturligtvis om jag trivs med den eller inte. Men det utesluter ju inte att jag senare kanske upptäcker att det och det inte är så bra.

Därför är det skönt att få lite kött på benen från andra, kunniga personer. Dessutom har jag inte hållit i en tolvsträngad gitarr på 20 år, så det är då inte lätt att kunna samla intrycken. Man behöver ha något att jämföra med.

Han vill ha 5.000 för den.
Peter
Skickat lördag den 11 april 2009 - 1.35:   

Tofa: Är det just en Levin-12:a du är ute efter eller en BRA 12:a.

Är det just en Levin-12:a du är ute efter så skulle jag hellre satsa på en i W-serien som kom på 70-talet. De låter bättre.

I annat fall kan du få köpa min Guild-12:a :-)

Här är bilder på den:

http://ackegura.proboards.com/index.cgi?board=annonser&action=display&thread=4446
Magnus H
Skickat lördag den 11 april 2009 - 12.38:   

Skall du köpa Peters Guild så får du onekligen en skön och snygg gitarr, men då får du ta ut ett nytt pantbrev på huset också...;-)

Åter till LTS-5. Det förvånar mig ytterligt att LTS-5 skulle ha mindre än 10 års garanti, den är ju högt upp i prislistorna.

Jag har bara kollat i Goya katalogerna och där stod aldrig några tidsangivna Garantier.

En teori kan ju vara att man var osäker på hur konstruktionen skulle hålla för belastningen från strängarna, och det är ju onekligen ett problem med 12:or, åtminstone från den här tiden.

Man kanske gick ut försiktigt för att inte åka på bakslag, och sedan ökade succesivt. Jag har noterat att den gamla stålisen modell 116, senare med bi-namnet "Pugh" hade 1 års garanti på 50-talet men senare såldes med 10 års garanti.

Angående ljudet så tycker jag inte "dämpat" är rätt vald beskrivning. Dessa gitarrer har mycket lite bas i ljudet genom den kraftiga ribbningen av toppen. Min TS-5:a har däremot mycket starkt mellanregister och diskant, och en mycket utsträckt sustain. Det är inte vad jag menar med dämpat, som förmig låter som "fattig på sustain".

På de senare Goyorna, som hette GG-5, som i slutet hade X-ribbning, har jag en känsla av att det är mer fylligt basljud. Om dessa fanns med Levin-logga så hette de nog fortfarande LTS-5.
tofa
Skickat lördag den 11 april 2009 - 13.40:   

Peter, jo det är nog så att det i första hand är en Levin jag vill ha. Men det är också så att det är en vanlig 6:a jag egentligen är ute efter. Den här 12:an bara dök upp och det är ju en gammal pojkdröm att ha en 12:a, så därför är jag intresserad av LTS-5:an. Den är ju dessutom onekligen vacker.

Jag tittade på din Guild. Det är en gitarr som inte jag kan göra rättvisa. Den är alldeles för dyr för mig dessutom. Men den är oerhört fin. Dock lite störande att dom verkar att ha lackat locket innan dom limmade ihop halvorna. Det tror jag nu inte att dom har gjort, men det ser ut så i o m skarven nedanför stallet.

Ja, kanske det vore bättre med en i W-serien. Det har jag förstått när jag tittat på Levins samtliga tolvor. Men hur ofta dyker en sån upp på marknaden?
Magnus H
Skickat lördag den 11 april 2009 - 13.53:   

1-2 ggr om året, och i regel är de i visst behov av setup-arbete.

Att bursten i Peters Guild ser lite skum ut är något vi noterat förut, det är helt klart ett hack i lockets mittsöm. Jag kan inte begripa hur det kan komma sig..., inte kan det väl vara så att de lackar halvorna var för sig? Det måste ju vara extremt svårt att få ihop, längs hela skarven. Jag antar att man isåfall gör en noggran "touch upp" längs skarven innan man lägger ytlacken.

Och det skulle onekligen förklara hur det kan se ut så på Peters.
tofa
Skickat lördag den 11 april 2009 - 14.10:   

Magnus, tack för utförligare beskrivning av klangen. Det finns ju alltid en anledning till varför man väljer ett visst instrument till en viss låt. För en icke-musiker verkar det där som rena infallen från musikernas sida. Men det är inte lätt att förstå för en enbart musik-lyssnare.

Jag nämnde ju att Stewe Howe of Yes, på en soloplatta använder en LTS-5:a på en enda låt. Han tyckte väl helt enkelt att den passade in i just den låten eller den ljudbilden. Men hans ex måste iaf vara en bra gitarr. Annars skulle han inte ha den.

1963-69 1 års garanti, 69-71 5 års garanti.

Kolla http://www.vintage-guitars.se/Levin_models_photo.12-string_guitars.htm

Goya, såldes märket även i sverige?
mandolinlasse
Skickat lördag den 11 april 2009 - 15.05:   

Rent affärsmässigt kan det ju inte vara någon risk att köpa LTS-5:an. Det är ju en fördel för oss som gillar gamla gitarrer att de oftast går att sälja om till minst det man gett ifall man tröttnar på dem.

5000:- är väl inte anmärkningsvärt billigt, men inte direkt dyrt heller, så jag tror inte du riskerar några pengar genom att köpa den. Det är ju inte säkert att du gillar W-modellen bättre när du väl får prova den. För min del föredrar jag generellt sett 60-talarna av flera skäl.
Magnus H
Skickat lördag den 11 april 2009 - 18.15:   

Goya-märket var avsett för export till Nordamerika-marknaden, och varumärket ägdes av den amerikanska distributören.

Det hände dock att man levererade gitarrer med Goyamärkning även till de europeiska marknaderna, inklusive den svenska. Peter Lindahl har berättat att det ibland låg Goya instrument bland Levin-instrumenten vid leveranserna till Waidele i Göteborg.

Min gissning är att en bidragande orsag var att en stor affär sprack ca 1968, då ett kontrakt på 120000 gitarrer över en period av 10 år bröts av distributören i nordamerika. Levins stod då med en kraftig överproduktion, och säkerligen var en del av lagrena fulla med Goya-gitarrer, som man inte hade full avsättning för.

Sedan så är ju musiker ett resande släkte, och många europeiska musiker köpte säkerligen instrument i USA, och vice versa, resande amerikaner bytte in Goya-instrument på andra kontinenter.
tofa
Skickat söndag den 12 april 2009 - 1.18:   

Nej, det vore ju praktiskt sett ett oerhört klumpigt sätt att bygga en gitarr på, om man först lackade halvorna och sen limmade. Efter en limning måste man ju antagligen göra åtminstone en slutputsning. Nej, nånting måste ha hänt.

Sömmen ser ju dessutom lite toppig ut. Inte helt slät. Det kan ju vara en synvilla, men annars kanske det var så att man öppnade sömmen och skar bort en del. Av någon anledning. Men i så fall måste locket ha varit för stort. Svårt fall.

Det mest troliga är kanske att det hänt något med första locket och sen har man tillfogat en ny halva, som då tyvärr inte passade riktigt in.