Startsidan för AntikPrat !

AntikPrat » Musik & instrument » Arkiver fram till 2010-februari-26 » Levin-Bjärton-Crafton » Arkivera tills 2009-april-13  

Författare Meddelande
tofa
Skickat söndag den 12 april 2009 - 16.39:   

Jaha, då förstår jag hur det hänger ihop. Det är alltså egentligen samma gitarrer som bara bytt namn och utseende plus detaljer. Tack Magnus, det var intressant läsning.

Jag vet inte hur exakt vintage-guitars förteckning är (som ju är ganska enkel att surfa i), men där står 1958-63 på LM-28. Men det var som du säger kanske bara på beställning den gjordes.

För djäkligt med såna där stölder. Lennon fick ju också sin svarta Rickenbacker stulen på en turné.

Dessutom kan det ju inte vara särskilt kul att ha ett stulet instrument. Då kan man ju inte fullt ut visa upp det och alltid ha det där i bakhuvudet att det egentligen tillhör någon annan. Men det finns folk av alla sorter.

Lycka till med gubbarna. Jag antar att du spelar in samtalet för att få med så mycket och så exakt som möjligt. Minnet har ju en förmåga att ombilda vad man sett och hört.
Peter
Skickat söndag den 12 april 2009 - 17.43:   

Just det ja, Magnus. Du hade väl skaffat en Zoom H2? Du tar väl med den?
tofa
Skickat söndag den 12 april 2009 - 18.20:   

Tradera har en Goya GG-4. Den tycks inte ha ngn motsvarande modell i Levin?
Calle
Skickat söndag den 12 april 2009 - 18.28:   

Ja då svarar jag också.

Jag har aldrig haft förmånen att testa någon Crafton mer ingående så jag väljer bort att kommentera dessa däremot äger jag en hel del elvin och Bjårton.

min åsikt är att Levin överlag slår Bjärton men inte i alla avseenden. Bjärton har en del stålsträngade gitarrer, Sammy, Jimmy och J45 (den med Pegbridge)som väl konkurerar med en del Levin flat-tops. På Jazzsidan vinner Levin fast dock inte över min gamla Bjärton 1260. Den är kanon ( trots "radiomikrofonen" (skratt)

Mina Levin och Goya är jag mycket glad över att fått förmånen att kunna köpa. Goya Goliath är en fantastisk burk liksom mina två W32:or varav en är just en W32J som beskrivs tidigare i tråden. Levin LT-18 låter också fint liksom en Goya T14 och en Goya M-24

Trots att jag är något av en Bjärtonfantast också så vinner alltså Levin totalt sett kampen hemma hos mig,

men
den lilla Bjärton BR-70 RagTime jag plockade hem för ett tag sedan är verkligen ett undantag. Skulle vara kul att få matcha den mot en Levin WR-34.

mvh

Calle
Calle
Skickat söndag den 12 april 2009 - 18.30:   

Ja då svarar jag också igen och nu med rättstavningkontroll utförd!!!

Jag har aldrig haft förmånen att testa någon Crafton mer ingående så jag väljer bort att kommentera dessa däremot äger jag en hel del Levin och Bjärton.

min åsikt är att Levin överlag slår Bjärton men inte i alla avseenden. Bjärton har en del stålsträngade gitarrer, Sammy, Jimmy och J45 (den med Pegbridge)som väl konkurerar med en del Levin flat-tops. På Jazzsidan vinner Levin fast dock inte över min gamla Bjärton 1260. Den är kanon ( trots "radiomikrofonen" (skratt)

Mina Levin och Goya är jag mycket glad över att fått förmånen att kunna köpa. Goya Goliath är en fantastisk burk liksom mina två W32:or varav en är just en W32J som beskrivs tidigare i tråden. Levin LT-18 låter också fint liksom en Goya T14 och en Goya M-24

Trots att jag är något av en Bjärtonfantast också så vinner alltså Levin totalt sett kampen hemma hos mig,

men
den lilla Bjärton BR-70 RagTime jag plockade hem för ett tag sedan är verkligen ett undantag. Skulle vara kul att få matcha den mot en Levin WR-34.

mvh

Calle
tofa
Skickat söndag den 12 april 2009 - 23.13:   

Då måste jag fråga dig Calle: Pegbridge, vad är det? Har det nåt med stallet att göra? Och fråga två: Goliath, det är väl ingen modell i sig, eller? Är inte det bara den största storleken som alltså finns på många modeller?

Jag såg att det finns en Goya T14 på ebay, men dollarn är dyr och frakten var hög.

Jag måste också fråga dig: Om du jämför dina två W32:or, vad händer då?
Magnus H
Skickat måndag den 13 april 2009 - 0.29:   

Goliath är som du säger namnet Levin gav sin version av Dreadnought-storleken Tofa, men modell LM-26 gjorde sig känd som "the Levin Goliath" och salufördes även med det namnet i England. Modell S-18, soom var motsvarande ljusa modell med i princip samma spec, kallades "Super Goliath" i anonnser jag sett.

Dessa modeller blev senare LN-26 resp LT-18, och jag tror att även LN-26 gällde som "the Goliath".

Jag tillåter mig även att svara på frågan om pegbridge, som är det som kan kallas standardstall på stålsträngsgitarrer, med strängstift. Bjärton hade en del modeller som erbjöds alternativt med strängfäste fäst i sargen och flytande stall, som på en orkestergitarr.
Calle
Skickat måndag den 13 april 2009 - 0.34:   

Pegbridge är stallet med strängstift till skillnad från J45-modellen med stränghållare.


Så här är min tolkning. Goliath är modelltypen. LN-26, LT-18 och LTS-5 är variationer Goliathmodellen . se Levin katalog 1965 under

http://www.xn--mandolinhrnan-qmb.nu/

Om jag jämför mina 32:or så har mahognyn något varmare ton medans Jakarandamodellen har mer tydligt krisp och mellanregister. Båda har lika fin bas och låter rent genom alla register.

W32J är den gitarr av de två som inte låter så olikt en Martin D28,